Ökad dödlighet och självmord hos personer med spelberoende

En ny svensk studie visar att personer med en spelberoendediagnos har 15 gånger högre risk att ta livet av sig och 1,8 gånger högre dödlighet totalt.

Nyligen publicerades studien “Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study “. Studien som bygger på svenska registerdata beskriver en ökad mängd dödsfall till följd av självmord men också en ökad generell dödlighet för personer med spelberoende. (Karlsson & Håkansson 2018)

Spelberoende har tidigare beskrivits som en riskfaktor för suicidtankar och suicidförsök (Hansen & Rossow, 2008; Kausch, 2003; Komoto, 2014; Ledgerwood, Steinberg, Wu, & Potenza, 2005; Moghaddam, Yoon, Dickerson, Kim, & Westermeyer, 2015; Newman & Thompson 2007; Ronzitti et al., 2017). Risken för fullbordat suicid och den generella dödligheten hos personer med spelberoende har däremot i stort varit outforskat. Studiens syfte var därför att kartlägga om en ökad dödlighet och en ökad dödlighet till följd av suicid föreligger hos personer med spelberoende samt att undersöka möjliga riskfaktorer.

Studien bygger på data från Socialstyrelsen nationella patientregister och dödsorsaksregister.

Individer med en spelberoendediagnos som huvud- eller bidiagnos mellan åren 2005 och 2016 identifierades. 2099 individer (1625 män och 474 kvinnor) följdes i genomsnitt i 4,7 år. Under studietiden avled 67 personer varav 21 till följd av suicid.

Man såg att dödligheten för personer med en spelberoende-diagnos var 1,8 gånger högre i åldersgruppen 20–74 år jämfört med befolkningen i stort. Andelen dödsfall till följd av självmord var 15 gånger högre än för befolkningen i samma åldersgrupp. Hos personer med spelberoende i åldrarna 20–49 år var dödligheten 6,2 gånger större och dödligheten till följd av självmord 19,3 gånger större. Den generella dödligheten var kopplad till högre ålder och till hjärt-kärlsjukdom. Depression ökade risken för självmord.

Den ökade dödligheten var på liknande till något lägre nivå jämfört med studier på personer med substansberoende och annan psykisk ohälsa (Hayes, Miles, Walters, King, & Osborn, 2015; Ericsson, Brådvik, & Håkansson, 2014; Åhman, Jerkeman, Blomé, Björkman, & Håkansson, 2018). Risken att dö till följd av självmord var i stort samma som för hos personer med substansberoende och annan psykisk ohälsa (Charrel et al., 2015; Fugelstad et al., 2014; Hayes et al., 2015; Nordentoft et al., 2013).

Sammanfattningsvis sågs en ökad dödlighet framförallt till följd av självmord hos personer med spelmissbruk. Överdödligheten till följd av suicid var ännu mer uttalad i den yngre ålderskategorin. Hjärt-kärlsjukdom ökade den generella risken för förtida död hos personer med spelmissbruk och depression ökade risken för suicid.

Resultaten belyser behovet av att screena för depression och suicidalitet hos personer med spelberoende så att åtgärder för suicidprevention kan sättas in i tid.

*Den här artikeln är skriven av Anna Karlsson, verksam vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien.*

Referenser

Charrel, C. L., Plancke, L., Genin, M., Defromont, L., Ducrocq, F., Vaiva, G., & Danel, T. (2015). Mortality of people suffering from mental illness: A study of a cohort of patients hospitalised in psychiatry in the north of France. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 50(2), 269–277. doi:https://doi.org/10.1007/s00127-014-0913-1

Ericsson, E., Brådvik, K., & Håkansson, A. (2014). Mortality, causes of death and risk factors for death among primary amphetamine users in the Swedish criminal justice system. Substance Use and Misuse, 49, 262–269. doi:https://doi.org/10.3109/10826084.2013.825921

Fugelstad, A., Annell, A., & Ågren, G. (2014). Long-term mortality and causes of death among hospitalized Swedish drug users. Scandinavian Journal of Public Health, 42(4), 364–369. doi:https://doi.org/10.1177/1403494814525006

Hansen, M., & Rossow, I. (2008). Gambling and suicidal behaviour. Tidsskr Nor Laegeforen, 128(2), 174–176.

Hayes, J. F., Miles, J., Walters, K., King, M., & Osborn, D. P. (2015). A systematic review and meta-analysis of premature mortality in bipolar affective disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica, 131, 417–425. doi:https://doi.org/10.1111/acps.12408

Karlsson, A., & Hakansson, A. (2018). Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study. J Behav Addict, 1-9. doi:10.1556/2006.7.2018.112

Kausch, O. (2003). Suicide attempts among veterans seeking treatment for pathological gambling. The Journal of Clinical Psychiatry, 64(9), 1031–1038. doi:https://doi.org/10.4088/JCP.v64n0908

Komoto, Y. (2014). Factors associated with suicide and bankruptcy in Japanese pathological gamblers. International Journal of Mental Health Addiction, 12(5), 600–606. doi:https://doi.org/10.1007/s11469-014-9492-3

Ledgerwood, D. M., Steinberg, M. A., Wu, R., & Potenza, M. N. (2005). Self-reported gambling-related suicidality among gambling helpline callers. Psychology of Addictive Behaviors, 19(2), 175–183. doi:https://doi.org/10.1037/0893-164X.19.2.175 CrossrefGoogle Scholar

Moghaddam, J. F., Yoon, G., Dickerson, D. L., Kim, S. W., & Westermeyer, J. (2015). Suicidal ideation and suicide attempts in five groups with different severities of gambling: Findings from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. The American Journal on Addictions, 24(4), 292–298. doi:https://doi.org/10.1111/ajad.12197

Newman, S. C., & Thompson, A. H. (2007). The association between pathological gambling and attempted suicide: Findings from a national survey in Canada. Canadian Journal of Psychiatry, 52(9), 605–612. doi:https://doi.org/10.1177/070674370705200909

Nordentoft, M., Wahlbeck, K., Hallgren, J., Westman, J., Osby, U., Alinaghizadeh, H., Gissler, M., & Laursen, T. M. (2013). Excess mortality, causes of death and life expectancy in 270,770 patients with recent onset of mental disorders in Denmark, Finland and Sweden. PLoS One, 8(1), e55176. doi:https://doi.org/10.1371/journal.pone.0055176

Ronzitti, S., Soldini, E., Smith, N., Potenza, M. N., Clerici, M., & Bowden-Jones, H. (2017). Current suicidal ideation in treatment-seeking individuals in the United Kingdom with gambling problems. Addictive Behaviors, 74, 33–40. doi:https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2017.05.032

Åhman, A., Jerkeman, A., Blomé, M. A., Björkman, P., & Håkansson, A. (2018). Mortality and causes of death among people who inject amphetamine: A long-term follow-up cohort study from a needle exchange program in Sweden. Drug and Alcohol Dependence, 188, 274–280. doi:https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2018.03.053

 

Krokodilglädje ger mer spel

I en studie från 2010 undersökte de australiensiska forskarna David Rockloff och Nancy Greer hur ens spelande på kasinospel påverkas av att man precis innan har hållit i en en meter lång krokodil. Studien belönades förra året  med IG-Nobelpriset, som går till oväntad forskning som ”först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter”. Bara titeln på forskningsartikeln är värd ett omnämnande: ”Never smile at a crocodile: Betting on electronic gaming machines is intensified by reptile-induced arousal.” Det kan tyckas som att kopplingen mellan krokodiler och spelande är rätt avlägsen, men det är inte så långsökt som du kanske tror.

Studien gick i korthet ut på att turister som besökte Koorana Saltwater Crocodile Farm i Queensland, Australien fick hålla en krokodil i famnen, svara på hur de upplevde det och sedan spela kasinospel på en dator. Poängen var att se hur människors arousal (på svenska är det ungefär vakenhetsgrad, uppmärksamhetsgrad) påverkar spelbeteende. För när man håller i en krokodil kan man utgå från att ens arousal ökar, ungefär som om man åker bergochdalbana. För en del är det en positiv upplevelse, för andra en negativ.

Studien visade att de flesta minskade sitt spelande jämfört med kontrollgruppen, men det fanns undantag. Framför allt visade det sig att personer med spelproblem som upplevde krokodilmötet som positivt också spelade för större summor och i högre grad kände att de hade turen med sig. Slutsatsen är att deltagarna överförde stämningsläget från krokodilträffen till spelandet, vilket också påverkade spelbeteendet. Med andra ord kan hög arousal som tolkas positivt få folk att spela mer. Se där spelforskning som kanske får en att dra på mungiporna först, för att sedan få en att tänka efter.

Referens:

Rockloff, M. J., & Greer, N. (2010). Never smile at a crocodile: Betting on electronic gaming machines is intensified by reptile-induced arousal. Journal of Gambling Studies26(4), 571-581.

 

Socialstyrelsens svenska frågeformulär publicerade

I slutet av förra året publicerade Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer för behandling av spelmissbruk och spelberoende.

De korta frågeformulär som rekommenderades för att upptäcka spelproblem var NODS-PERC, NODS-CLiP och Lie/Bet. De bedömningsinstrument som rekommenderades för att utreda spelberoende var NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems (NODS), Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) och Problem Gambling Severity Index (PGSI). NODS finns i tre varianter: livstid, senaste året och senaste månaden. Slutligen rekommenderades att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda speldagbok för att uppmärksamma och medvetandegöra personens spelmönster (frekvens och duration).

Flera av oss som skriver här har, i samarbete med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, arbetat med att ta fram svenska versioner av  de frågeformulär som rekommenderades. Frågeformulären är nu klara och finns publicerade på kunskapsguiden.se.

Referens
Socialstyrelsen. (2017). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Gambling Pathways Questionnaire – Svensk Version

De flesta som studerat spelproblem och dess uppkomst har nog inte undgått Pathways-teorin, eller Pathways-modellen som Alex Blaszczynski och Lia Nower beskrev i en artikel från 2002. Teorin framlägger tre olika vägar in i spelproblem; den beteendemässigt betingande spelaren (behaviorally conditioned), den emotionellt sårbara (emotionally vulnerable) och den impulsiva (antisocial impulsivist).

Både kliniker och forskare har visat intresse för Pathways-modellen både vad gäller problemens uppkomst och vidmakthållande mer ger också ett ramverk för att kategorisera den heterogena gruppen personer med spelberoende.

I 2017 kom skattningsformuläret Gambling Pathways Questionnaire och väckte en hel del intresse i spelvärlden. Det har redan hunnit översättas till ett flertal språk och nu kommer även den svenska versionen. Den finns tillgänglig att ladda ner via fbanken och om du inte redan gjort det rekommenderas en liten genomläsning av t.ex.:

Blaszczynski, A., & Nower, L. (2002). A pathways model of problem and pathological gambling. Addiction, 97(5), 487-499.

Nower, L., & Blaszczynski, A. (2017). Development and validation of the Gambling Pathways Questionnaire (GPQ). Psychology of Addictive Behaviors, 31(1), 95

Formuläret är översatt av Anne H Berman, Olof Molander och yours truly.

 

Till spelfriheten!

Till spelfriheten! är en manual som används vid behandling av spelberoende, individuellt eller i grupp, i strukturerad form utifrån kognitiv beteendeterapi (KBT). Manualen är skriven av Liria Ortiz har provats i en randomiserad kontrollerad studie i öppenvården och resultatet hittar du här: https://doi.org/10.1080/16506070903190245

Manualen (ISBN 978-91-7739-821-9) innehåller åtta sessioner samt fyra uppföljande sessioner inriktade på återfallsprevention. Behandlare och personen eller gruppen med spelproblem identifierar vilka faktorer som utlöser ”spelsug”, hur man hanterar det och hur man kan motstå spelande. Man kartlägger vanliga ”tankefällor” (som till exempel illusion av kontroll över slumpen), motstånd mot förändring och strategier för att öka motivationen att hålla sig spelfri. Övning av problemlösning, exponering med responsprevention och kognitiv omstrukturering av tankar och självbild är basala principer vid förändringsarbetet och ingår i manualen. Varje session avslutas med hemuppgifter.

Visa delar av manualen kan även nyttjas för självhjälp eller i självhjälpsgrupper.

Boken finns att köpa på exempelvis Adlibris men Liria är mycket generös och skriver: ”Ni kan sprida de bifogade filerna så mycket ni vill och de kan fritt läggas ut på olika hemsidor för fri nedladdning och användas av alla som vill.”

Klicka nedan för att ladda ner hela boken:
1.Manual_Till_spelfriheten_Liria_Ortiz_2018

Fler telefonsamtal till Stödlinjen

Stödlinjen vid Centrum för psykiatriforskning erbjuder motiverande samtal med kvalitetssäkring till spelare, anhöriga, professionella och arbetsgivare via telefoni, chatt och mejl. Under 2017 tog Stödlinjen emot 14 % fler samtal jämfört med 2016. Spelarna är främst män och de anhöriga är främst kvinnor. Spelare som deltagit i Stödlinjens självhjälpsprogram har beskrivit utlösande faktorer för att spela, där 70 % av spelarna beskrev löneutbetalning och att vara ensam hemma som de vanligaste faktorer som utlöste problematiskt spelbeteende. Stödlinjen erbjuder även webbaserad screening, PGSI, som användes av 3000 personer där 80 % visade på spelproblem, där 64 % uppgav kasino online som problemspel. Utöver detta nyttjades Stödlinjens ”Självhjälpsprogram” av individer som skapat 3000 konton, i syfte att förändra spelvanorna, må bättre och förbättra ekonomin.

Under 2017 lanserades två nya utvecklingsprojekt. Ett anpassar metoden Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) till telefonisamtal med webbaserat stöd, med syfte att stödja anhöriga när de hjälper spelare vid förändring, men även att anhöriga ska utveckla förmågan att ta hand om sig själva. Dessutom utvecklades en webbaserad utbildning inför ändringarna i Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningen finns tillgänglig gratis på Lärtorget. Anställda inom Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet når utbildning genom att söka efter ”spel” i kurskatalogen. Utomstående går in under ”Öppna kurser” och söker efter ”spel”.

Stödlinjens koppling till Centrum för psykiatriforskning ger naturliga synergieffekter när spelare och anhöriga rekryteras till forskningsprojekt och just nu utvärderas självhjälpsprogrammet samt spelbehandling vid samsjuklighet. Stödlinjen samarbetar dessutom med Institutionen för folkhälsovetenskap i REGAPS projektet vid utvecklingen av ett screeninginstrument för spelproblem.

Utvecklingen av Stödlinjens verksamhet sker i nära samverkan med brukarföreningar, myndigheter samt spelbolag och 2018 är målet att vara aktiva inom förebyggande åtgärder genom att nå klienter och anhöriga tidigare, då många kontakter etableras först när de spelrelaterade problemen blivit allvarliga för klienter och deras omgivning.

Text: Anne Berman & John Sjöberg

Referens
Berman, A. H. (2018) Stödlinjen för spelare och anhöriga – Årsrapport 2017. CPF.

ICD-11 är här! Nya beroendekriterier för hasardspel och datorspel

Den 18 juni 2018 släpptes International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11) [1]. ICD är det internationella diagnostiska system som förvaltas av Världshälsoorganisationen (WHO) sedan 1948. ICD är den diagnosmanual som officiellt ska användas inom svensk hälso- och sjukvård. Även om det inte finns någon svensk version av ICD-11 än så kommer de nya diagnostiska kriterierna bli viktiga i Sverige. Ur ett spelperspektiv är också nya ICD -11 specifikt intressant av flera olika anledningar.

Hasardspel i ICD-11

Hasard/pengaspel ryms under diagnosen Gambling Disorder (diagnoskod 6C50) och består av 1) kontrollförlust över pengaspelande, 2) prioritering av spelande framför andra intressen eller dagliga aktiviteter, samt 3) fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Diagnosen specificeras i spelande huvudsakligen offline (diagnoskod 6C50.0), huvudsakligen online (diagnoskod 6C50.1) eller ospecificerad (diagnoskod 6C50.Z).

Riskpengaspelande hamnar under diagnosen Hazardous gambling or betting (diagnoskod QE21). Dessutom uppmärksammas anhörigas situation under diagnosen Problems related to primary support group, including circumstances, unspecified. Problem related to gambling in the family (diagnoskod QE70.Z).

Datorspel i ICD-11

En problematik som ofta diskuteras i samband med spel om pengar är datorspelsproblem/ datorspelsberoende. Nu har ICD-11, som första diagnosmanual, infört detta som en ”officiell” diagnos: Gaming Disorder (diagnoskod 6C51). Precis som Gambling Disorder kännetecknas Gaming Disorder av 1) kontrollförlust över datorspelande, prioritering av spelande framför andra intressen eller dagliga aktiviteter, samt 3) fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Diagnosen specificeras i spelande huvudsakligen online (diagnoskod 6C51.0), huvudsakligen offline (diagnoskod 6C51.0) eller ospecificerad (diagnoskod 6C51.Z). Riskdatorspelande hamnar under diagnosen Hazardous gaming (diagnoskod QE22).

Referenser

  1. http://www.who.int/classifications/icd/en/

 

Photo: Jenavieve

Spelproblem och alexitymi

Kan svårigheter att tolka sina egna känslor vara en förklaring till spelproblem? Ja, i alla fall om man ska tro en forskningsstudie av Xavier Noël med flera från förra året.

Alexitymi beskrivs som en oförmåga att känna igen, sätta ord på och förstå vad det är man själv känner. Uttrycket myntades på 1970-talet av psykiatern Peter E. Sifneos för att beskriva den ”känslostumhet” som han såg hos många av sina patienter som uppenbarligen var arga, ledsna eller glada utan att riktigt veta om det eller förstå det. Vissa forskare hävdar att personer med alexitymi även har svårt att identifiera mer renodlat kroppsliga signaler som hunger eller illamående, vilket förstås kan leda till mer somatiska problem. Läs mer om alexitymi i Modern Psykologi här.

I Noëls studie undersöktes förhållandet mellan alexitymi och spelproblem. Teorin var att personer med alexitymi i vissa fall blir överväldigade av känslor som de inte kan identifiera och hantera och därför använder spelandet som ett sätt för att reglera känslorna. Resultaten visade att alexitymi förvärrade spelproblemen genom att göra upplevda negativa känslor starkare, men det var också relaterat till ökad impulsivitet. Studien var av en ganska enkel design, som gör det svårt att dra tydliga slutsatser av resultaten. Men att många patienter har svårt att identifiera och beskriva sina känslor känner jag igen från klinisk praktik. Ibland kan till och med sådana basala sensationer som hunger misstas för ett sug efter att spela. Om det här beror på alexitymi eller något annat ska jag nog låta vara osagt, men det är en intressant tanke.

Referens

Noël, X., Saeremans, M., Kornreich, C., Bechara, A., Jaafari, N., & Fantini-Hauwel, C. (2017). On the Processes Underlying the Relationship Between Alexithymia and Gambling Severity. Journal of gambling studies, 1-18.

 FotoJenavieve 

 

Möte för spelforskare, dag 2

Här kommer en kort sammanfattning av dag 2 av mötet för spelforskare i Sverige 2018.

Dag två inleddes med Susanna Alexius, docent i företagsekonomi och verksam vid Stockholms Centrum för Forskning om Offentlig Sektor. Susanna presenterade sin forskning kring bl.a. ansvarsförskjutning och marknadsbaserad särkoppling. Ett särskilt viktigt forskningsområde när det gäller spel om pengar. Susanna nämner ansvarsordning som ett kraftfullt maktverktyg och vikten av att uppmärksamma det och relaterade fenomen. Vad är ansvarsfördelning? Beroende på hur ett problem definieras skiljer sig det vem som blir ansvarig. Är problemet att individer inte kan spela lagom? Då tolkas det som individens fel. Är problemet istället att spelen är för beroendeframkallande tolkas det som spelföretagens fel. I sin forskning undersöker Susanna hur organisationer med motsägelsefulla mål (exempelvis tjäna pengar men samtidigt göra det ansvarsfullt) hanterar det dessa motstridigheter. Andra fenomen som undersöks är ansvarsförskjutning (när organisationer signalerar att något är viktigt, men samtidigt avsäger sig ansvaret för det) och frikoppling (ett sätt för komplexa strukturer att signalera att många saker är viktiga, men att man måste fokusera på kärnverksamheten).

Nästa presentation ges av Philip Lindner, leg. psykolog och post-doktor på psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Philip berättar om ett nystartat projekt för att studera inlärnings- och utsläckningsmekanismer vid patologiskt spelande med hjälp av naturalistiska experimentella studier. Syftet är att utröna vad som egentligen är den förstärkande mekanismen, eftersom det inte är helt självklart exakt vad som är betingat stimulus vid patologiskt spelande. Undersökningen kommer att göras genom s.k. Pavlovian-to-Instrument-Transfer, vilket är en kombination av operant inlärning och klassisk betingning. Förhoppningen är att inspirera till en ny typ av spelansvarsåtgärder som blir en mer välutnyttjad resurs än dagens spelansvarsåtgärder.

Jenny Cisneros Örnberg, fil.dr. i statsvetenskap och ställföreträdande prefekt för institutionen för folkhälsovetenskap, berättar om ett pågående projekt om att undersöka  diskussionen kring ansvarsfullt spelande och konsumentskydd, samt kopplingen till den svenska omregleringen av spelmarknaden. I undersökningen ska hon studera hur spelbolag ser på och använder spelansvarsverktyg. Fyra statliga och 14 privata spelbolag har tillfrågats att delta. Samtliga de statliga men hälften av de privata har responderat att de vill delta.

Därefter fick vi ett inspel av Julius von Wright, chefredaktör på tidskriften Alkohol & Narkotika. Julius berättar om sitt arbete med tidskriften och uppmanar oss att höra av oss om vi vill sprida tankar och resonemang kring vår forskning. Han tipsar också oss också att läsa följande text på sidan skrivpopularvetenskapligt.se, där två chefredaktörer berättar om populärvetenskapligt skrivande.

Dagens talare nummer 5 är Nikita Tjernström, doktorand vid Uppsala universitet. Nikita bjuder på grundforskning kring spel, närmare bestämt experimentella studier för spelstrategier utförda på råttor som får utföra råttversionen av Iowa Gambling Task. Syftet är bl.a. att identifiera beteendeprofiler, exempelvis motoriskt impulsiva eller risktagande. Genom fMRI och biologiska undersökningar kan de dessutom undersöka eventuella skillnader i hjärnan och signalsubstanser mellan grupper. Förhoppningen är att resultaten av studierna ska kunna leda till mer personaliserad vård (fritt översatt från personalised medicine).

Slutligen får vi en presentation av Johan Svensson, dagens sista talare. Johan är forskare på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, och pratar idag om marknadsföring av spel via sociala medier. Syftet med Johans nuvarande projekt är att undersöka vad svenska och internationella spelbolag presenterar på sina sociala mediekanaler. Bakgrunden till projektet är en liknande undersökning i samband med att Finland skärpte reglerna för marknadsföring av alkohol via sociala medier. Exempel är användandet av s.k. ”influencers” på Instagram.

Dagen avslutades med att forskarmötets medarrangör, Ekaterina Ivanova, modererade en diskussion kring hur vi vill att spelforskningen ska se ut i framtiden, närmare bestämt år 2030. Idéerna var många, och engagemanget bland deltagarna var oväntat stort för att vara sista passet på sista konferensdagen. Visionerna och förhoppningar (och farhågorna!) var för många för att nämnas allihop, men ett urval personliga favoriter är: systematisk uppföljning av de som fått vård spelberoende, uppstart av ett nationellt kompetenscentrum för spel, mer forskning kring policys, samhällsansvar och personalised medicine, behandling av samsjuklighet, annorlunda system kring hur spelforskningspengar ska öronmärkas och fördelas, mer data från spelföretag till forskare, och sist men inte minst – fortsatta nätverksmöten som detta!

Möte för spelforskare, dag 1

Idag var första dagen på ett nätverksmöte för spelforskare i Sverige som jag och Ekaterina Ivanova ordnar tillsammans. Nästan 30 spelforskare deltar, varav drygt hälften presenterar någon del av sin forskning. Extra roligt är att två av talarna, Janni Selin och Ståle Pallesen, är hitresta från Finland respektive Norge.

Dagen inleddes med en presentation av Jani Selin, senior forskare på Institutet för Hälsa och Välfärd i Helsingfors. Ekaterina Ivanova har nämnt Jani i ett tidigare blogginlägg. Idag pratade Jani om olika metoder för att analysera spelpolicy och spelpolitik inom ett land och för att jämföra länder sinsemellan. Vidare diskuterade Jani hur vissa spelbolag försöker ”avpolitisera” spelpolitik. Som exempel nämns hur finska statliga spelbolaget Veikkaus kommenterar det faktum att de har placerat ut flest spelautomater i områden med hög arbetslöshet, låg utbildning och låg inkomst med att säga att det inte är deras avsikt och därför inte har något ansvar för den ojämna spridningen. Ett viktigt take-home message är det är viktigt att studera spelpolicy och att hela diskursen kring framförallt spelansvarsåtgärder är politisk, dvs att olika grupper försöka påverka spelpolitiken genom att styra hur vi pratar om spel.  Ett exempel är fokuseringen på ”spelaransvar” istället för prevention.

Därefter presenterar Olof Molander, leg. Psykolog och doktorand på Centrum för Psykiatriforskning, framtagandet av ett nytt bedömningsinstrument som tas fram för problemspelande. Instrument ska kunna användas i klinisk verksamhet och vara kompatibelt med kriterierna för harsardspelsyndrom i DSM 5 och vara kompatibelt med DSM 5. Instrumentet och vilka fråge-items det ska innehålla granskas av experter inom området med den så-kallade delfi-metoden.

Vår andre internationella gäst, professor Ståle Pallesen från universitet i Bergen, presenterar sin forskningsgrupp och deras tidigare och pågående projekt. Tidigare projekt rör bland annat longitudinell studie för att hitta faktorer relevanta för överdrivet spelande, studera hur antalet spelautomater & effekten av near wins, är relaterat till tillgången till alkohol, samt exepermientella studier kring effekten av alkohol och ”negativa wins” (vinster som är lägre än insatsen). Ett projekt som ska startas upp är är en stor registerstudie där flera register ska kombineras, bl.a. norsk tipping och olika statliga register kring sociodemografiska faktorer. Sist berättar Ståle om Norwegian Competence Center for Gambling and Gaming Research som håller på att startas upp. Centret ska bl.a. genomföra forskning, spridning av forskning, välja vad framtida forskning bör fokusera på, ge råd till intressenter, och bygga och stärka forskningsnätverk.

Direkt därpå bjuder Ståle Pallesen på en till presentation. Denna gång får vi en otroligt bra genomgång av norsk spelpolitik, uppdelat i tre faser: introducering, liberalisering och reglering. Från introduceringen av lagligt spel i Norge 1913 följer sedan hästar 1927, röda korsets spelautomater på 30-talet, norsk tipping 1948, och bingohallar 1960). Liberalisering av pengaspel började med introduktionen av lotto och skraplotter 1980 och borttagandet av ett övre vinsttak, samt möjligheten att placera hästspel utanför hästbanan 1982. Från kunde 1995 alla företag placera ut spelautomater, dessa var väldigt ”aggressiva” med hög förstärkning i form av ljud, ljus, hög spelhastighet.

Regleringsfasen av pengaspel startade ca 1997 då inga fler fick spelautomater fick placeras ut. Norge hade då den 3:e högsta antalet spelautomater per capita i världen. 2000 fick Norsk Tipping och Rikstoto tillfälligt tillstånd att bedriva internetspel, vilket blev permanent 2005. Norsk Tipping fick då exklusiva rättigheter att ha spelautomater. 2005 kom den första nationella handlingsplanen (mäta prevalens, utvärdera behandling, prevention). Sedlar i spelautomater förbjöds 2006. Natt-öppna spelautomater förbjöds 2007. Obligatorisk registrering och 18-årsgräns för alla spel infördes. Förbud av transaktion av pengar till spelbolag utan tillstånd införs. Norsk Tipping introducerar kasinospel på internet 2014. 2016 införde Norsk Tipping en obligatorisk maxgräns på 20 000 NOK för förlust per månad. Efter senaste valet ville Fremskrittspartiet liberalisera spel i Norge. En rapport 2017 föreslog istället att fortsätta med monopol, och så blev det också efter ett parlamentsbeslut. 2018: diskussion av IP-blockering för utländska spelbolag, samt diskussion huruvida Rikstoto ska introducera registrering och förlustgränser.

Därefter presenterar Ekaterina Ivanova resultaten från två ännu ej publicerade studier. Studie 1 handlar om effekten av insättningsgränser. Nya spelare uppmuntrades att sätta en insättningsgräns, antingen vid registrering, innan första spelet, efter första spelet, eller inte alls. Störst chans att sätta en gräns hade de som uppmuntrades att sätta en gräns vid registreringen. Gränsen var inte permanent, utan gick att ta bort. De som valde att ta bort gränsen var också de som spelat för mest pengar, särskilt de som inte blev uppmuntrade till att sätta en gräns och de som uppmuntrades till det först efter att de börjat spela.

Studie 2 handlar om inställningen till spelansvarsåtgärder (sk Responsible Gambling Tools; RG-Tools). En vanligt förekommande idé är att RG-tools kan störa icke-problemspelare så att de byter till en annan spelplattform, men det saknas forskning som visar att detta stämmer. I denna studie har spelare fått svara på en enkät kring sina erfarenheter av RG-tools samt fylla i ett formulär som mäter spelproblem. Inga signifikanta skillnader i upplevelsen hittades mellan problemspelare och icke-problemspelare. Detta innebär att spelbolag inte har något fog för att sprida idén om att RG-tools skrämmer bort icke-problemspelare.

Dagens sista talare var Anders Håkansson, specialistläkare och professor, verksam i Lund. Berättar om spelberoendemottagningen på beroendecentrum i Malmö och hur den fungerar. Av de som kommer dit är ca 80% män. Medianåldern 31 år, men åldersspannet är brett. De flesta som kommer dit har sökt sig dit själv, medan ca 14% remitterade via psykiatrin och 7% från primärvården. Vad spelar då de som kommer dit? Att enbart spela landbaserat (dvs offline-spelande) ses som ett undantag. Det som dominerar är snabba onlinespel. Könsskillnader då? Nätkasinon verkar vanligare hos kvinnor, medan sportsbetting vanligare hos män. Samsjukligheten hos de med spelproblem är hög. 58% har en annan psykiatrisk samsjuklighet, och icke-substansrelaterad samsjuklighet är vanligt. Nästan 30% har någon form av ångestdiagnos.

Imorgon fortsätter forskarnätverket sitt möte med sex nya presentationer!