Hej spelforskare! Del 3.

Vi fortsätter att presentera den spelforskning som bedrivs i Sverige. Tidigare har  vi presenterat Jakob JonssonPlayscan_800-620x489 vid Stockholms universitet och Jessika Svensson vid Mittuniversitetet och nu har turen kommit till David Forsström vid Stockholms universitet.

Vad forskar du om?

Fokus för min forskning är att utvärdera ett spelansvarsverktyg som heter PlayScan. Målet är att få ökad kunskap om och eventuellt hur spelansvarsverktyg kan förändra spelmönster som kan vara negativa för individen som spelar bort sina pengar. Detta har inte bara betydelse för individen själv utan även för spelarens anhöriga eftersom spelproblem drabbar alla i en familj. Att kunna stoppa ett negativt spelmönster i tid gör att spelandets negativa konsekvenser inte blir lika förödande.

Tanken bakom ett spelansvarsverktyg är att data från spelare som spelar online samlas in och analyseras. Data som samlas in är hur mycket pengar man spelar för, hur länge man spelar, vad man spelar (till exempel poker) och när man har spelar. PlayScan samlar även in information om hur spelarna upplever sitt spelande. Utifrån insamlad data görs en analys för att avgöra om individerna som är anslutna till PlayScan har ett riskabelt eller problematiskt spelande. Om de uppvisar något av dessa två spelmönster finns det olika åtgärder inbyggt i verktyget för att hjälpa dem att spela mindre.

Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills?
Jag påbörjade mina doktorandstudier i höstas och har precis börjat analysera data inom ramen för min första studie. Än så länge har jag inget konkret, men jag börjar skönja spännande resultat av mina analyser som jag förhoppningsvis kan återkomma till bloggen med inom snar framtid.

Vad hoppas du din forskning bidrar med?
Min förhoppning är att forskningen som jag utför kommer att bidra till kunskapen om och hur spelansvarsverktyg fungerar. Förhoppningsvis kommer resultaten från min forskning att bli ett steg på vägen till att ta fram ett välfungerande verktyg som hjälper till att minska individers spelande. Detta kan vara till stor hjälp för många spelare som idag har svårigheter att begränsa sitt spelande på egen hand.

Vilka kunskapsluckor finns det gällande spelproblem?
Min forskning är inom fältet ”prevention av spelproblem”. Där finns stora luckor gällande effektiva preventionsåtgärder. Preventionsforskningen gällande spel har visat att många preventionsstrategier (till exempel utbildning i sannolikhetslära) inte ger någon varaktig förändring av en spelares sätt att satsa pengar. Det tyder på att det behövs mer forskning gällande nya typer av preventionsstrategier. PlayScan är ett exempel på ett nytt sätt att arbeta preventivt.

Är det något som har överraskat dig under tiden du har sysslat med spelforskning?
Att så få personer med spelproblem söker hjälp. Det är bara mellan 5-10% (beroende på vilken forskning man tar del av) av de som har allvarliga spelproblem som söker hjälp. Det var en överraskning eftersom frekvensen av de som söker hjälp för olika psykiatriska åkommor vanligtvis är högre.

För dig som inte kan få nog av David kan vi berätta att han glädjande nog kommer att skriva nästa inlägg på bloggen!

Om Anders Nilsson

Leg. Psykolog som arbetar vid Centrum för psykiatriforskning och doktorerar vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet. Skriver ibland även på Stödlinjens blogg.

En reaktion på ”Hej spelforskare! Del 3.

  1. Pingback: Spelforskning.se

Kommentera