Den senaste tiden har frågan om den svenska spelmarknadens reglering varit lite mer aktuell än vanligt. En utredning om det så kallade främjandeförbudet publicerades för några veckor sedan, riksdagens kulturutskott uttalade stöd för ett licenssystem för spelmarknaden några veckor tidigare, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi publicerade nyss en rapport om regleringen av den svenska spelmarknaden och civilminister Ardalan Shekarabi har lovat en ny utredning om spelmarknaden, när det finns pengar till det. Därmed har det anordnats en rad seminarier om spelmarknaden, införandet av licenssystem och spelberoende. Gott så! Men en del av  de argument som har förts fram i debatten kan behöva problematiseras lite.

”98% spelar utan problem”

Nej. Till att börja med är det bara 70% av befolkningen som spelar (åtminstone 2008). 2% har spelproblem (också det år 2008), medan ytterligare cirka 5% bedöms vara i riskzonen för spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Med andra ord är det högst 63% av befolkningen som spelar utan problem. Då ska man också komma ihåg att det inte är samma 2% som har problem, utan att det förändras hela tiden. Runt 100 000 ”nya” med spelproblem tillkommer varje år (Statens Folkhälsoinstitut, 2012).

”Antalet spelberoende har inte ökat”/”Antalet spelberoende har ökat”

Mellan 1998 och 2008 var andelen med spelproblem oförändrat i Sverige (Statens Folkhälsoinstitut, 2010). Efter det vet vi inte riktigt. 2008 är trots allt sju år sedan och det kan ha hänt mycket sedan dess. Globalt verkar det som att andelen spelberoende minskar något (Williams, Volberg & Stevens, 2012).

”Spelberoende är inget stort folkhälsoproblem”

Folkhälsomyndigheten, som har hand om arbetet mot folkhälsoproblem, tycker uppenbarligen annorlunda. 165 000 personer är ändå ganska många personer och det är ungefär lika många som har spelproblem som har drogproblem. Utöver det beräknar man att 1,7 miljoner människor är anhöriga till en person med spelproblem (Svensson, Romild & Shepherdson, 2013).

”Det finns ingen forskning om fler blir spelberoende med en avreglerad marknad”

Vi vet att generellt sett är spelberoende vanligare där det finns ett större utbud av spel. Allra lägst andel spelberoende finns i Norge, där spelmarknaden är reglerad och allra högst i Macau, som i princip är en enda stor spelhåla (Williams, Volberg & Stevens, 2012). Men eftersom ingen spelmarknad är den andra lik är det svårt att uttala sig definitivt. En studie från förra året (Planzer, Grey & Shaffer, 2014), som vi skrev om här på bloggen, identifierade att länder med mindre strikt reglering av spelreklamen hade fler spelare som låg i riskzonen för att få spelproblem.

”Fler är spelberoende i Danmark efter att de införde en licensmarknad”

Det vet vi inte. Center for Ludomani i Danmark hävdar det, men som vi tidigare har redogjort för på bloggen räcker inte deras undersökning för att hävda det.

”Spelreklam gör fler spelberoende”

Det finns en hel del forskning på reklamens inverkan på spelproblem och det verkar främst som att de som redan har problem får värre problem av spelreklamen, men det går inte att säga att fler får spelproblem av reklamen (Binde, 2014; Hing et al., 2014).

Inte antingen eller

Forkningen är av sin natur långsam och har svårt att svara på alla relevanta frågor. Ofta har den inte möjligheten att ställa tvärsäkra svar eftersom det finns så många faktorer att ha med i beräkningen. Ta till exempel frågan om huruvida ett licenssystem påverkar hur många som är spelberoende. Vi kan aldrig veta det till 100 procent, hur mycket vi än forskar. Men det betyder inte att vi inte kan göra någorlunda kvalificerade gissningar utifrån den forskning och den erfarenhet som finns.

Eftersom forskningen är långsam och ibland öppen för tolkningar passar den inte alltid så bra i debatter som mest handlar om att slå varandra i huvudet med argument. Men det vore bra om vi i alla fall höll oss borta från de värsta missförstånden.

Referenser

Binde, P. (2014). Gambling advertising: A critical research review. London: Responsible Gambling Trust.

Hing, N., Cherney, L., Blaszczynski, A., Gainsbury, S. M., & Lubman, D. I. (2014). Do advertising and promotions for online gambling increase gambling consumption? An exploratory study. International Gambling Studies, 14(3), 394-409.