Månadsarkiv: december 2016

Risk- och skyddsfaktorer för att få spelproblem

En vanligt förekommande fråga i diskussioner om spel och spelberoende är: varför blir vissa spelberoende? Svaret är att det troligtvis rör sig om en nästan oöverskådlig kombination av psykologiska, sociala och biologiska faktorer som tillsammans ökar risken för att spelandet blir problematiskt. Ingen av dessa faktorer kan alltså ensamt förklara förloppet, men de kan vara förknippade med en högre eller lägre risk för att få spelproblem. Därför brukar de kallas för risk- och skyddsfaktorer. Ett sätt att hitta risk- och skyddsfaktorer är att jämföra individer med spelproblem med befolkningen som helhet, och leta efter drag som skiljer sig åt mellan grupperna. Kända riskfaktorer för problemspelande är att ha låg kunskap om slump, nedsatt psykisk hälsa, samt att vara självmordsbenägen.

”En faktor stack ut som mer riskfylld (måttlig association) än de andra…”

Men här kommer kruxet: problemet med att undersöka risk- och skyddsfaktorer bland personer som redan har utvecklat ett problematiskt spelande är att det då är lätt att råka blanda ihop sannolikheten att ha spelberoende med sannolikheten att utveckla ett spelberoende. Exempelvis så skulle ”nedsatt psykisk hälsa” antingen kunna vara en riskfaktor för att utveckla ett spelberoende (om spel används för att dämpa dåligt mående), men det skulle också kunna vara så att ens psykiska hälsa kan bli nedsatt eftersom man har spelproblem. Båda varianterna benämns som risk- och skyddsfaktorer, men i det ena fallet är det risk/skydd för att utveckla problematiskt spelande (vilka kan användas för att exempelvis rikta insatser), och i det andra fallet är det risken att tillhöra gruppen ”personer med problematiskt spelande”.

Ett australiensiskt forskarteam, Dowling et al. (2017), ville veta vilka risk- och skyddsfaktorer som kan observeras innan spelproblemen, och gick därför igenom alla studier mellan 1990–2015 där deltagarnas spelvanor samt risk- eller skyddsfaktorer över tid undersökts.  Här nedanför har jag listat samtliga faktorer (fritt översatt). För enkelhetens skull har jag kategoriserat faktorerna baserat på hur effektstorlekarna vanligtvis tolkas, istället för att ange siffrorna. Faktorerna hamnar då i en av tre kategorier*:

Liten association till framtida spelproblem: Grad av alkoholbruk, bruk av illegala droger, depressiva symptom, tidig speldebut, impulsivt beteendemönster, att vara man, negativ affekt, antal olika spelaktiviteter, vänner med antisociala tendenser, låga skolresultat, sexuella risktaganden, rökning, erfarenhet av våld.

Ingen association till framtida spelproblem: antisociala beteenden, grad av föräldratillsyn, upplevelsesökande, socio-ekonomisk status.

Tillräckligt underlag saknas: självbehärskning, aggression, ångestsymtom, uppmärksamhetsproblem, att ha vunnit storvinst, nedsatt psykisk hälsa, att vara religiös, att ha sociala problem, självmordsbenägenhet.

En faktor stack ut som mer riskfylld (måttlig association) än de andra: nuvarande spelproblem. Den främsta riskfaktorn för att ha spelproblem i framtiden, är alltså att redan ha spelproblem.

Något jag tyckte var särskilt intressant var att forskarna fann att både anti-sociala beteenden och socio-ekonomisk status saknade association till senare spelproblem. Å andra sidan är de flesta av forskarnas fynd små, och variationen mellan faktorernas respektive effektstorlekar är stor, så det är långt ifrån kristallklara samband.

Bland de faktorer där forskarna fann en association (om än liten) så ser det ut att stämma väl överens med Folkhälsomyndighetens fördjupningsstudie som presenterades 2013. Där konstateras det, i ett avsnitt om risk- och skyddsfaktorer över tid, att: “[…] tidigare problem med spelande, alkohol och droger innebar en högre risk för problemspelande. Att vara kvinna minskade risken. […]”. Detta styrker fynden något, eftersom att de har hittats oberoende av varandra (Swelogs var inte med i översikten av Dowling et al.).

Nyfiken på artikeln eller undrar du vad faktorerna egentligen betyder? Artikeln är öppen och tillgänglig för alla här: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272735815301963

Referenser

Dowling, S. Merkouris, C. Greeenwood, E. Oldenhof, J. Toumbourou, and G. Youssef, “Risk and protective factors for youth problem gambling: A systematic review and meta-analysis of longitudinal studies,” Clin. Psychol. Rev., vol. 51, pp. 109–124, 2017.

Statens Folkhälsoinstitut, “Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande. Resultat från Swelogs fördjupningsstudie,” 2013.

Noter

* Jag har utgått ifrån de kriterier som artikelförfattarna anger: liten effekt: r>= 0.1, måttlig effekt: r>= 0.3. Vid de tillfällen siffrorna har skiljt sig åt från kategoriseringarna har jag utgått ifrån siffrorna.