månadsarkiv: augusti 2017

Att involvera anhöriga i spelberoendebehandling

Under några år har flera av oss som skriver här drivit forskningsprojektet Spelfrihet Tillsammans, som undersöker behandling för spelproblem via nätet och vad som händer om man involverar en anhörig i behandlingen. Nu finns de första resultaten publicerade!

I artikeln The Development of an Internet-Based Treatment for Problem Gamblers and Concerned Significant Others: A Pilot Randomized Controlled Trial beskriver vi den inledande fasen av projektet och resultaten från de första deltagarna, den s.k pilot-delen av projektet.

Pilotstudien bestod av 36 par, som lottades till en av två grupper där spelarnas behandling var ungefär den samma i båda grupperna men där de anhöriga bara fick behandling i den ena gruppen. Syftet med pilotstudien var dels att undersöka om behandlingen fick effekt på spelandet och psykiskt mående, men också för att undersöka hur det gick att genomföra behandlingen (t ex. hur väl den tekniska plattformen funkade, vad behandlarna ansåg om behandlingsformen och om något behövde förändras i rutiner och utformning).

I korthet kan man säga att pilotstudien kommer fram till följande:

  • Spelarna i båda grupperna minskade sitt spelande kraftigt. De mådde även bättre och uppvisade betydligt färre symptom på spelberoende.
  • Däremot var det ganska stort avhopp från studien, så hur det gick för de som hoppade av vet vi inte.
  • De anhöriga som fick egen behandling mådde mycket bättre psykiskt, medan de som inte fick det inte förbättrades.
  • De som fullföljde behandlingen var väldigt nöjda med behandlingen.
  • Behandlarna tyckte att mycket tid gick åt till att komma överens om telefontider och att försöka få tag i deltagare som inte svarade.
  • Det är svårt att veta exakt när människor inte längre har spelproblem, vilket vi har varit inne på tidigare här på bloggen. Räcker det att man inte har spelat på ett tag eller är det helt andra saker som vi borde mäta?

Artikeln finns att läsa i tidskriften Journal of Gambling Studies här!

Referens

Nilsson, A., Magnusson, K., Carlbring, P., Andersson, G., & Gumpert, C. H. (In press). The Development of an Internet-Based Treatment for Problem Gamblers and Concerned Significant Others: A Pilot Randomized Controlled TrialJournal of Gambling Studies, 1-21. DOI:10.1007/s10899-017-9704-4

Foto: Michael Gwyther-Jones

Lär dig upptäcka och behandla spelberoende i höst – gratis utbildning på KI

Ungefär 2% av svenska befolkningen har problem med spel om pengar. Sedan de nya DSM-5 diagnoskriterierna (Hasardspelsyndrom) räknas spel om pengar som en missbruksproblematik, jämte alkohol och droger. Det finns idag goda möjligheter att effektivt behandla spelproblem, men kunskap och behandling är eftersatt inom sjukvården och socialtjänsten.

På uppdrag av Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting håller Centrum för psykiatriforskning en 4 dagars nationell utbildning i att upptäcka, informera och ge behandling till personer med spelproblem (enbart hasardspel). Den 6-9:e november kommer en ny omgång av kursen att hållas. Utbildningen riktar sig till personal som förväntas kunna upptäcka personer med spelproblem, att erbjuda information och vid behov behandla.

Utbildningen ges i 2 steg. Det går att välja mellan en kortare introduktionsdag (6.e november) som handlar om att upptäcka och ge information vid spelberoende och en mer fördjupad utbildning om psykologisk behandling (KBT & MI) vid spelberoende (7-9:e november). För att gå behandlingskursen behöver du ha varit med på introduktionsdagen.

Kursansvariga i höst är två leg. psykologer vid Centrum för psykiatriforskning, Viktor Månsson och Olof Molander, som båda är aktiva inom behandlingsforskning vid spelberoende. Övriga föreläsare är bl.a. professor och leg. psykolog Per Carlbring, Stockholms Universitet, som forskat om internetbehandling för spelmissbruk, Anne H Berman, leg. psykolog och docent vid Karolinska Institutet och projektledare för Stödlinjen, samt Håkan Wall, forskare och leg. psykolog.

Utbildningen är kostnadsfri och riktar sig till hela landet. Det finns fortfarande platser kvar! Se http://psykiatriforskning.se/siteassets/inbjudan-spelberoende-ht-2017-nyhetsbrev.pdf för mer info och anmälan.

Text: Viktor Månsson
Foto: University of Liverpool Faculty of Health & Life Sciences

Storgräl bland spelforskare

Stora delar av spelforskningsvärlden har under sommaren varit indragen i en hetlevrad diskussion om spelforskningens förhållande till spelbolagen, i tidskriften International Journal of Mental Health and Addiction. Det hela började med en kritisk artikel från april i år om den så kallade Reno-modellen, skriven av två forskare verksamma inom sociologi och statskunskap (Hancock & Smith, 2017). I korthet är Reno-modellen (Blaszczynski, Ladouceur & Shaffer, 2004) ett slags ramverk för hur spelbolag, samhällsaktörer och individer bör agera för att minimera spelens skadeverkningar och andelen personer som får spelproblem.

En kritisk granskning av ansvarsfullt spelande

Granskningen, Critiquing the Reno Model I-IV International Influence on Regulators and Governments (2004–2015)— the Distorted Reality of “Responsible Gambling”, är en 24 sidor lång brandfackla till text om hur Reno-modellen i första hand lägger ansvaret hos individen istället för att ställa ordentliga krav på spelbolag och politiker. Det handlar om hur man ger spelare möjligheten att stänga av sig själva eller begränsa sitt spelande, medan man samtidigt klargör de övergripande positiva aspekterna av spel. Reno-modellen togs fram i samarbete med spelbolagens intresseorganisationer och författarna och granskningens författare samanställer också alla de gånger som Reno-modellens författare har fått betalt av diverse spelbolag som talare eller rapportförfattare. Mellan raderna framställs Reno-modellen och deras författare som korrupta forskare som går spelbolagens ärenden.

Reno-modellens författare svarar

Reno-modellens författare Alex Blaszczynski, Howard Shaffer och Robert Ladouceur är inte sena att svara med ett rätt uppskruvat tonläge: “There is insufficient space and time to address each of their misleading statements and criticisms—perhaps best considered as ideological projections.” De fortsätter med att hävda att Hancock och Smith underminerar hela forskningsprocessen och jämför deras granskning med klimatförnekare, vaccinmotståndare och personer som hävdar att månlandningen inte har inträffat för att slutligen (och för andra gången) använda ett Mark Twain-citat för att insinuera hur mycket lögner Hancock och Smith sprider (Shaffer, Blaszczynski & Ladouceur, 2017).

Andra spelforskares reaktioner

Medan Reno-författarna är mycket välkända spelforskare har varken Hancock eller Smith publicerat särskilt mycket inom spel. Men en rad andra spelforskare har skrivit svar till deras granskning, och är betydligt mer positiva än vad Reno-författarna är. Den välkände beroendeforskaren Jim Orford kallar deras artikel ”very welcome” och skriver att ”The concept of responsible gambling is a public relations coup for the gambling industry and its supporters” (Orford, 2017). Max Abbott, som bland annat forskat en hel del i Sverige, är mer resonerande men lyfter fram att Reno-modellen kan vara problematisk i sitt förhållande till spelindustrin (Abbott, 2017). Francis Markham och Martin Young föreslår en helt ny version av Reno-modellen, som lägger betydligt större fokus på industrins ansvar och hur spel kan vara designade för att underminera människors beslutsfattande (Young & Markham, 2017). Även Paul Delfabbro och Daniel L King tycks hålla med granskarna, men efterlyser bland annat en tydligare redogörelse för huruvida Reno-modellen faktiskt påverkar spelbolag och beslutsfattare (Delfabbro & King, 2017).

Sammanfattningsvis verkar Hancock och Smith få rätt stort stöd för sina grundläggande teser, men det är tydligt att det här är en öm punkt för spelforskare. Hur mycket ska vi samarbeta med spelindustrin och riskerar vi att gå deras ärenden när vi fokuserar på behandling av spelberoende istället för prevention?

Referenser

Hancock, L., & Smith, G. (2017). Critiquing the Reno model I-IV international influence on regulators and governments (2004–2015)—the distorted reality of “responsible gambling”. International Journal of Mental Health and Addiction, 1-26.

Blaszczynski, A., Ladouceur, R., & Shaffer, H. J. (2004). A science-based framework for responsible gambling: The Reno model. Journal of Gambling studies20(3), 301-317.

Shaffer, H. J., Blaszczynski, A., & Ladouceur, R. (2017). Truth, Alternative Facts, Narrative, and Science: What Is Happening to Responsible Gambling and Gambling Disorder?. International Journal of Mental Health and Addiction, 1-6.

Orford, J. (2017). The Gambling Establishment and the Exercise of Power: a Commentary on Hancock and Smith. International Journal of Mental Health and Addiction, 1-4.

Abbott, M. W. (2017). Beyond Reno: a Critical Commentary on Hancock and Smith. International Journal of Mental Health and Addiction, 1-10.

Delfabbro, P., & King, D. L. (2017). Blame It on Reno: a Commentary on Hancock and Smith. International Journal of Mental Health and Addiction, 1-6.

Young, M., & Markham, F. (2017). Rehabilitating Reno: a Commentary on Hancock and Smith. International Journal of Mental Health and Addiction, 1-6.