Möte för spelforskare, dag 2

Här kommer en kort sammanfattning av dag 2 av mötet för spelforskare i Sverige 2018.

Dag två inleddes med Susanna Alexius, docent i företagsekonomi och verksam vid Stockholms Centrum för Forskning om Offentlig Sektor. Susanna presenterade sin forskning kring bl.a. ansvarsförskjutning och marknadsbaserad särkoppling. Ett särskilt viktigt forskningsområde när det gäller spel om pengar. Susanna nämner ansvarsordning som ett kraftfullt maktverktyg och vikten av att uppmärksamma det och relaterade fenomen. Vad är ansvarsfördelning? Beroende på hur ett problem definieras skiljer sig det vem som blir ansvarig. Är problemet att individer inte kan spela lagom? Då tolkas det som individens fel. Är problemet istället att spelen är för beroendeframkallande tolkas det som spelföretagens fel. I sin forskning undersöker Susanna hur organisationer med motsägelsefulla mål (exempelvis tjäna pengar men samtidigt göra det ansvarsfullt) hanterar det dessa motstridigheter. Andra fenomen som undersöks är ansvarsförskjutning (när organisationer signalerar att något är viktigt, men samtidigt avsäger sig ansvaret för det) och frikoppling (ett sätt för komplexa strukturer att signalera att många saker är viktiga, men att man måste fokusera på kärnverksamheten).

Nästa presentation ges av Philip Lindner, leg. psykolog och post-doktor på psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Philip berättar om ett nystartat projekt för att studera inlärnings- och utsläckningsmekanismer vid patologiskt spelande med hjälp av naturalistiska experimentella studier. Syftet är att utröna vad som egentligen är den förstärkande mekanismen, eftersom det inte är helt självklart exakt vad som är betingat stimulus vid patologiskt spelande. Undersökningen kommer att göras genom s.k. Pavlovian-to-Instrument-Transfer, vilket är en kombination av operant inlärning och klassisk betingning. Förhoppningen är att inspirera till en ny typ av spelansvarsåtgärder som blir en mer välutnyttjad resurs än dagens spelansvarsåtgärder.

Jenny Cisneros Örnberg, fil.dr. i statsvetenskap och ställföreträdande prefekt för institutionen för folkhälsovetenskap, berättar om ett pågående projekt om att undersöka  diskussionen kring ansvarsfullt spelande och konsumentskydd, samt kopplingen till den svenska omregleringen av spelmarknaden. I undersökningen ska hon studera hur spelbolag ser på och använder spelansvarsverktyg. Fyra statliga och 14 privata spelbolag har tillfrågats att delta. Samtliga de statliga men hälften av de privata har responderat att de vill delta.

Därefter fick vi ett inspel av Julius von Wright, chefredaktör på tidskriften Alkohol & Narkotika. Julius berättar om sitt arbete med tidskriften och uppmanar oss att höra av oss om vi vill sprida tankar och resonemang kring vår forskning. Han tipsar också oss också att läsa följande text på sidan skrivpopularvetenskapligt.se, där två chefredaktörer berättar om populärvetenskapligt skrivande.

Dagens talare nummer 5 är Nikita Tjernström, doktorand vid Uppsala universitet. Nikita bjuder på grundforskning kring spel, närmare bestämt experimentella studier för spelstrategier utförda på råttor som får utföra råttversionen av Iowa Gambling Task. Syftet är bl.a. att identifiera beteendeprofiler, exempelvis motoriskt impulsiva eller risktagande. Genom fMRI och biologiska undersökningar kan de dessutom undersöka eventuella skillnader i hjärnan och signalsubstanser mellan grupper. Förhoppningen är att resultaten av studierna ska kunna leda till mer personaliserad vård (fritt översatt från personalised medicine).

Slutligen får vi en presentation av Johan Svensson, dagens sista talare. Johan är forskare på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, och pratar idag om marknadsföring av spel via sociala medier. Syftet med Johans nuvarande projekt är att undersöka vad svenska och internationella spelbolag presenterar på sina sociala mediekanaler. Bakgrunden till projektet är en liknande undersökning i samband med att Finland skärpte reglerna för marknadsföring av alkohol via sociala medier. Exempel är användandet av s.k. ”influencers” på Instagram.

Dagen avslutades med att forskarmötets medarrangör, Ekaterina Ivanova, modererade en diskussion kring hur vi vill att spelforskningen ska se ut i framtiden, närmare bestämt år 2030. Idéerna var många, och engagemanget bland deltagarna var oväntat stort för att vara sista passet på sista konferensdagen. Visionerna och förhoppningar (och farhågorna!) var för många för att nämnas allihop, men ett urval personliga favoriter är: systematisk uppföljning av de som fått vård spelberoende, uppstart av ett nationellt kompetenscentrum för spel, mer forskning kring policys, samhällsansvar och personalised medicine, behandling av samsjuklighet, annorlunda system kring hur spelforskningspengar ska öronmärkas och fördelas, mer data från spelföretag till forskare, och sist men inte minst – fortsatta nätverksmöten som detta!

Kommentera