Spelproblem bland elitidrottare

I en ny studie av några kollegor på Centrum för psykiatriforskning undersöks förekomsten av spelproblem bland svenska elitidrottare. Resultaten visar att förekomsten av spelproblem verkar vara mycket hög bland manliga elitidrottare jämfört med befolkningen i stort. Bland kvinnliga elitidrottare syns dock inte riktigt samma tendens.

Det är stort antal elitidrottare och -tränare (n=1438 & 401) i fyra olika lagidrotter (fotboll, ishockey, innebandy och basket) vars spelvanor har undersökts. Det visar sig att bland män är det 13,1% som kan anses ha risk för spelproblem, jämfört med 4,2% i en matchad grupp från befolkningen i övrigt. Bland de manliga innebandyspelarna har 14,6% problem, bland fotbollsspelarna 13,1%, basketspelarna 10,2% och ishockeyspelarna 12,2%. Om man jämför med befolkningen i helhet (i alla åldrar av båda könen) brukar siffrorna hamna runt 1,5-2%, så siffrorna sticker helt klar ut.

Bland kvinnorna är det betydligt mindre skillnader mellan elitidrottarna och en matchad kontrollpopulation 1,7% jämfört med 1,1%, men hockeykvinnorna sticker ut något med 3,6% med risk för spelproblem.

Väntat resultat

Det här är den första studien i Sverige i sitt slag (fast det har redan kommit en om spelproblem bland människor som tränar mycket) men studier från andra länder ger ungefär samma bild: elitidrottare tenderar att ha spelproblem i ganska stor omfattning. Anekdotiska exempel från media ger också bilden av att spelproblem är relativt utbrett inom idrotten. I min egna gärning som behandlande psykolog har jag också mött relativt många elitidrottare med spelproblem.


Frågan är förstås vad det här beror på. En förklaring som artikelförfattarna är inne på, och som resultaten till viss del stödjer, är att spel helt enkelt är en stor sak i omklädningsrummen. Det spelas och pratas om spel frekvent inom lagen och det är tydligt kopplat till att ha spelproblem. Dessutom kan man tänka sig att personer som har ett intresse för sport i högre utsträckning är intresserade av spel, kanske särskilt sportspel. Men det är svårt att säga hur orsakssambandet ser ut; kanske man pratar mycket om spel i omklädningsrummet för att man spelar mycket utanför omklädningsrummet?

En spekulation är att en del positiva strategier i idrott, som att inte ge upp, vara en dålig förlorare eller att försöka hårdare efter en förlust är usla strategier i spel, trots att fenomenen kan verka väldigt lika varandra.

Aktuell fråga

Resultaten från studierna belyser också indirekt kopplingen mellan spelbolagens sponsring av elitidrottare och idrottslag och spelproblem. Om mer än var tionde manlig idrottare har spelproblem är det frågan hur lämpligt det är att idrotten är så beroende av spelbolagens sponsring. Från ungdomsidrottens beroende av bingolotter, landslagens sponsorkontrakt med Svenska spel, Allsvenskan i fotbolls nya avtal med Unibet till all de aktiva och före detta idrottsstjärnor som lånar ut namn och ansikte till diverse nätspelsbolag. Det finns förstås en risk att spelproblem inte riktigt tas på allvar eller tonas ned när intäkterna till stor del kommer från just spelbolag.

Referens

Vinberg, M., Durbeej, N., & Rosendahl, I. (2020). Gambling and gambling problem among elite athletes and their professional coaches: findings from a Swedish total population survey of participants in four sports. International Gambling Studies, 1-20.

Om Anders Nilsson

Leg. Psykolog som arbetar vid Centrum för psykiatriforskning och doktorerar vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet. Skriver ibland även på Stödlinjens blogg.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.