I en ny svensk studie redovisas de domstolsfall i Sverige mellan 2014-2018 där spelproblem anses ligga bakom brottet. Det är intressant läsning eftersom det förövarna skiljer sig så mycket från förbrytare i stort: de är oftast ostraffade, i övre medelåldern och kvinnor.

Att kriminalitet och spelproblem hänger ihop är inte någon nyhet. Jag har tidigare skrivit om det här på bloggen men att brottslighet och spelproblem hänger ihop är förstås något annat än att spelproblem orsakar spelproblem. Tidigare var ”kriminalitet som ett resultat av spelande” ett diagnoskriterium för att klassas som spelberoende (eller spelmani som det kallades då). Det kriteriet försvann eftersom det ansågs vara det sista kriteriet som uppfylldes och ansågs därför inte ha så stor betydelse för om man fick diagnosen eller inte. Med andra ord var ansåg man inte att kriteriet tillförde så mycket för diagnostiken, men det betyder inte att det är irrelevant för förståelsen av spelproblem.

Den nya studien av Per Binde, Jenny Cisneros Örnberg och David Forsström ger en intressant inblick i när spelandet med största sannolikhet faktiskt leder till kriminalitet. Genom att gå igenom 284 000 domar i svenskt rättsväsende vaskade de fram drygt 1200 där spelandet spelade en roll för de kriminella handlingarna, varav 282 var fall där spelandet var en otvetydig orsak.

Det rör sig i princip undantagslöst om brott begångna för att få tag i pengar: bedrägeri, förskingring och stöld, även om några fall av våldsbrott som följd av bråk om spelande finns med (och ett mord). Offren är både privatpersoner, företag och ideella organisationer. Det kan röra sig om s.k Blocket-bedrägerier där man tar betalt för en vara som inte finns eller en anställd som ”lånar” pengar från sin arbetsgivare. För de ekonomiska brotten rör det sig om 74 000 kronor per offer i medianvärde, men med stora variationer. För ideella organisationer rör det sig om ett medianvärde på nästan 450 000 kronor.

Det som sticker ut hos förövarna är att de jämfört med ”vanliga” brottsdömda är att de är äldre, oftare tidigare ostraffade och oftare kvinnor. Kvinnor stod för 24% av de dömda (mot 17% för vanliga dömda) och av dem var hela 77% tidigare ostraffade (mot 49% i befolkningen som helhet. Bland kvinnorna var 74% över 40 år mot 38% bland andra dömda kvinnor. För männen var fördelningen mer lik hur det brukar se ut bland dömda: 35% var över 40 mot 32% bland andra dömda män.

Det som sticker ut är med andra ord att så många äldre, tidigare ostraffade kvinnor begår spelrelaterade brott, i synnerhet vad det gäller förskingring. Författarna föreslår att det kan bero på att många kvinnor har den typen av arbeten eller förtroendeuppdrag som kan göra att man har tillgång till pengar. Man kan bara föreställa sig vilka tragedier som döljer sig bakom de här siffrorna när människor med ansvarsfulla jobb och förtroendeuppdrag drivs till den här typen av brott sent i livet.

Referens

Binde, P., Cisneros Örnberg, J., & Forsström, D. (2021). Criminogenic problem gambling: a study of verdicts by Swedish courts. International Gambling Studies, 1-21.

Nu söker vi deltagare till en studie om spelvanor hos personer födda i Mellanöstern, Nordafrika eller Afghanistan. Studien görs av forskare på Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och syftet är att ta redan på mer om betydelsen av spel i olika grupper i samhället. Studien består av en intervju på cirka 30-60 minuter och frågorna handlar om ens erfarenheter av spel och spelproblem. Svaren kommer att vara till stor hjälp för vårt pågående arbete med att utveckla metoder för att förebygga spelproblem. Ingen utomstående kommer att veta vem som har varit med i studien.

Är du intresserad eller vill veta mer om studien? Kontakta projektledare Anders Nilsson på ander.nilsson.2@ki.se eller anmäl dig här.

Många med spelproblem (och en hel del andra också) har upplevt hur man blir helt uppslukad i ett spel och har svårt att slita sig. Det är särskilt vanligt vid olika typer av spelautomater och kasinospel, inte minst på nätet. Nu finns det ett ord för det: dark flow.

Kanske har du redan hört talat om begreppet flow. Det är ett psykologiskt tillstånd när en person blir uppslukad av en aktivitet, upplever ett starkt fokus och samtidigt känner en stark kontroll. Flow som begrepp lanserades av psykologen Mihály Csíkszentmihályi på 1970-talet och avser en upplevelse som kan ha många positiva effekter för kreativiteten och produktiviteten hos en individ.

Dark flow är betydligt nyare som begrepp och lanserades 2018 av Mike Dixon med kollegor i en artikel om spel med så kallade ”multi-line slots”, det vill säga när man spelar på flera rader samtidigt i automatspel. De noterade att dark flow var korrelerat till både spelproblem och depression, samt att sambandet blev starkare när man spelade på multi-line slots jämfört med spel med en enskild rad. Även andra forskare har noterat att många spelare går in i en slags trans när de spelar och tidigare har det bland annat kallats ”the slot machine zone”.

Konsekvenserna av att hamna i ett dark flow är förstås att man spelar mer och för mer pengar än vad man har tänkt sig. Men det kan också vara så att det är ett sätt att undvika negativa tankar och känslor relaterade till till exempel depression och ångest. För när man hamnar i ett dark flow är det en positiv upplevelse, även om konsekvenserna blir negativa. Man mår bra här och nu. Spelandet blir med andra ord en slags självmedecinering.

Dixon och hans kollegor beskriver i andra artiklar även hur begrepp som mindfulness (eller medveten närvaro) i vardagen och dess motsats, mind wandering (ungefär dagdrömmeri eller att låta tankarna vandra) är relaterade till dark flow. I korthet handlar det om att personer som har en tendens att låta tankarna vandra och därmed är mindre medvetet närvarande i nuet har en större risk att hamna i dark flow när de spelar (och tvärtom). Deras hypotes är att spel på till exempel multiline slots erbjuder ett konstant, om än oförutsägbart, flöde av förstärkning som hjälper till att hålla borta negativa tankar som annars dyker upp när tankarna vandrar. Det är förstås extra starkt om man dels är deprimerad och dels har en tendens att låta tankarna vandra.

På många sätt är det kanske inte en ny upptäckt att många spelare spelar för att de får dem att må bra i stunden och att det hjälper till att hålla borta negativa tankar under en stund. Men forskningen om dark flow kan ge ytterligare en pusselbit till vilka mekanismer som skapar och vidmakthåller spelproblem. Det kan också ge en bättre bild för utomstående, som behandlare, anhöriga eller forskare, hur det är att ha spelproblem och vad det är i spelen som lockar.

Referenser:

Dixon, M. J., Stange, M., Larche, C. J., Graydon, C., Fugelsang, J. A., & Harrigan, K. A. (2018). Dark flow, depression and multiline slot machine play. Journal of gambling studies, 34(1), 73-84.

Dixon, M. J., Gutierrez, J., Stange, M., Larche, C. J., Graydon, C., Vintan, S., & Kruger, T. B. (2019). Mindfulness problems and depression symptoms in everyday life predict dark flow during slots play: Implications for gambling as a form of escape. Psychology of Addictive Behaviors, 33(1), 81.

Kruger, T. B., Dixon, M. J., Graydon, C., Larche, C. J., Stange, M., Smith, S. D., & Smilek, D. (2021). Contrasting mind-wandering,(dark) flow, and affect during multiline and single-line slot machine play. Journal of Gambling Studies, 1-19.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är traumatiska hjärnskador (THS) en av de främsta orsakerna till förvärvad funktionsnedsättning och för tidig död. THS är en skada på hjärnan som uppstår vid till exempel slag, kraftiga ryck eller en våldsam smäll. Det kan vara alltifrån en lindrigare hjärnskakning till en längre period av medvetslöshet. De vanligaste orsakerna till THS är sådant som fallolyckor, misshandel och trafikolyckor.

Det finns mängder av studier som visar att personer med THS bland annat har en ökad risk för att få kognitiva nedsättningar, en försämrad psykisk hälsa samt uppvisa aggressivt och impulsivt beteende. I Sverige beräknas ungefär nio procent av befolkningen ha utsatts för minst en THS före 25 års ålder. En särskilt intressant studie undersökte förekomsten av THS i åldern 0-25 år bland samtliga (!) svenskar födda mellan 1973 och 1982 och hur det hade påverkat deras liv (Sariaslan et. al, 2016). Genom att undersöka olika register och jämföra de som hade upplevt minst en THS med deras syskon kom man fram till att THS mångdubbelt ökar risken för bland annat förtidig död, att ha kontakt med slutenvårdspsykiatrin och att leva på försörjningsstöd. Det visade sig även att ju fler THS man hade upplevt, och hur allvarliga de var, desto tydligare var sambandet.

Det finns förstås även en del studier om hur beroende och TBH hänger ihop. En hel del tyder på att THS kan öka risken för alkohol- och narkotikaproblem senare i livet, men resultaten är inte helt entydiga (Bjork & Grant, 2009). Däremot vet man att alkohol är en starkt bidragande orsak till TBH, i vissa uppskattningar i över tre fjärdedelar av fallen. Förutom de som själva skadas när de är påverkade av alkohol är det många TBH-fall som delvis orsakas av någon annans alkoholintag, till exempel vid trafikolyckor med en alkoholpåverkad förare som skadar andra.

Ett, som vanligt, lite mer outforskat område är hur TBH förhåller sig till spelproblem. Men en handfull studier, som samtliga har genomförts i provinsen Ontario i Kanada, har visat på en signifikant riskökning för spelproblem om man tidigare har varit med om en eller flera THS. I en studie fann man en riskökning beräknad som justerad oddskvot (AOR) på 2,8 efter att ha justerat för riskabla dryckesvanor och psykisk ohälsa (Turner et al., 2019). Även i studier av amerikanska krigsveteraner visade det sig att de som hade upplevt en huvudskada under tjänstgöringen hade en ökat sannolikhet att senare utveckla spelproblem (Whiting et al., 2016).

Vad är det då som gör att en huvudskada skulle kunna bidra till att man utvecklar spelproblem? Utan att gå in på de exakta neurobiologiska mekanismerna skulle man kunna tänka sig att THS ökar risken för att man agerar impulsivt, vilket vi vet är kopplat till bland annat spelproblem. En negativ påverkan på kognitiva förmågor som minne, beslutsfattande och koncentration kan sannolikt både orsaka och förvärra spelproblem.

Ett problem med att reda ut hur sambandet ser ut är att det (oftast) är svårt att reda ut hur olika egenskaper och händelser hör ihop. Impulsivitet är till exempel en egenskap som vi vet ökar risken för spelproblem, men även för THS. Dessutom är det också ett resultat av THS i många fall. Då är det extra viktigt med studier med långa uppföljningsstider och som kan ta hänsyn till många möjliga förklarande variabler. Där är vi tyvärr inte riktigt än.

Referenser

Bjork, J. M., & Grant, S. J. (2009). Does traumatic brain injury increase risk for substance abuse?. Journal of neurotrauma, 26(7), 1077-1082.

Sariaslan, A., Sharp, D. J., D’Onofrio, B. M., Larsson, H., & Fazel, S. (2016). Long-term outcomes associated with traumatic brain injury in childhood and adolescence: a nationwide Swedish cohort study of a wide range of medical and social outcomes. PLoS medicine, 13(8), e1002103.

Turner, N. E., McDonald, A. J., Ialomiteanu, A. R., Mann, R. E., McCready, J., Millstone, D., … & Cusimano, M. D. (2019). Moderate to severe gambling problems and traumatic brain injury: A population-based study. Psychiatry research, 272, 692-697.

Whiting, S. W., Potenza, M. N., Park, C. L., McKee, S. A., Mazure, C. M., & Hoff, R. A. (2016). Investigating veterans’ pre-, peri-, and post-deployment experiences as potential risk factors for problem gambling. Journal of Behavioral Addictions, 5(2), 213-220.

När coronapandemin slog till under vårvintern 2020 påverkades de flesta delar av samhället, spelvärlden likaså. De mest konkreta förändringarna bestod av att marknaden för sportspel nästan helt försvann. SHL ställdes in, den allsvenska starten sköts upp och ligor som Premier League och NHL pausades på obestämd tid. Kvar fanns möjligen den vitryska hockeyligan, men intresset för att spela på den brukar vara begränsat. Casino Cosmopols kasinon stängde också och håller i skrivande stund fortfarande stängt.

En allmän oro under pandemin är att den får negativa konsekvenser även för den psykisk hälsan, när människor förlorar jobbet, är isolerade från andra och förlorar andra viktiga sammanhang. Bland annat fanns/finns det en oro för att pandemin skulle leda till ökat spelande, som i sin tur skulle leda till ökande spelproblem. Det var bakgrunden till att regeringen, i likhet med många andra länders regeringar, införde en insättningsgräns på 5000 kronor för spel på nätkasino och en motsvarande beloppsgräns för spelautomater samt en gräns på 100 kronor för erbjudna bonusar.

Flera studier om spelande under pandemin

Frågan är då hur spelandet, och spelproblemen, påverkas av pandemin och de olika förändringarna på spelmarknaden. Hittills har åtminstone tre studier försökt svara på det och dessutom är en fjärde på väg, samtidigt som Folkhälsomyndigheten också har fått i uppdrag att studera det noggrannare. Dessutom finns det förstås en del branschdata att använda (vilket flera studier även gör), samt förstås uppgifter om antalet kontakter Stödlinjen för spelare och anhöriga har haft.

Stödlinjen rapporterar att antalet kontakter minskade under vecka 9-35, för att sedan öka igen och landa på ungefär samma nivåer som vid samma tid 2019. Minskningen sammanfaller i tid med den period då det inte fanns några sportspel att spela på. Överlag är det fler av de med problem som anger nätkasino och nätpoker som problemspel, medan färre har problem med just sportspel och spelautomater jämfört med 2019.

I en studie av Lindner et al. (2020) används data från spelpaus.se och ett större nätbaserat spelbolag för att analysera spelandet mellan den 12 mars-8 april jämfört med spelandet tidigare under året och under 2019. Resultaten visar att det sammanlagda spelandet minskade med 13 perioden under perioden, vilket i princip bara beror på det minskade sportspelandet. En viss överflyttning skedde till mer riskabla nätkasinon, men det verkar inte röra sig om någon tydlig ökning av högintensivt och riskabelt spelande (som här definieras som att spela för 5000 kronor i veckan, samma som regeringens definition mao).

En annan studie av Håkansson (2020) bestående av svar från en självrekryterad webbpanel med drygt 2000 deltagare visade också att spelandet har minskat under pandemins inledande fas (24 april-3 maj). Däremot fanns det en liten grupp som hade ökat sitt spelande, vilket också var en grupp som i högre grad hade spelproblem och alkoholproblem.

Den sista publicerade studien (Auer et al., 2020) redogör för förändringar för spelare i fyra länder; Sverige, Finland, Norge och Tyskland, under pandemins inledande fas (7 mars till 301 april). Även den studien kommer fram till att spelandet minskar totalt och att andelen som flyttar över till mer riskabla nätkasinon är försumbar.

Sammantaget skulle man kunna dra slutsatsen att pandemin egentligen inte har lett till någon ökning av spelproblemen. Men frågan är om det inte är en lite för tidig tolkning. Studierna utgår från data från några veckor under våren 2020 och det tar oftast betydligt längre tid att utveckla spelproblem än så. Samtidigt ger det en indikation på att bara för att folk sitter hemma innebär det inte att horder av människor får spelproblem, i synnerhet inte om utbudet av spel minskar. Det kan ju, rent spekulativt, också vara så att vissa aspekter av pandemin kan verka skyddande mot spelproblem: man kanske träffar sin familj mer, eventuella spelsammanhang på till exempel jobbet försvinner och en förändrad livssituation kan göra att man reflekterar över sina vanor och beteenden.

Fotnot: Regeringens tillfälliga spellag infördes efter analysperioderna för de nämnda studierna.

Referenser

Auer, M., Malischnig, D., & Griffiths, M. D. (2020). Gambling Before and During the COVID-19 Pandemic Among European Regular Sports Bettors: An Empirical Study Using Behavioral Tracking Data. International Journal of Mental Health and Addiction, 1.

Håkansson, A. (2020). Changes in Gambling Behavior during the COVID-19 Pandemic—A Web Survey Study in Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(11), 4013.

Lindner, P., Forsström, D., Jonsson, J., Berman, A. H., & Carlbring, P. (2020). Transitioning Between Online Gambling Modalities and Decrease in Total Gambling Activity, but No Indication of Increase in Problematic Online Gambling Intensity During the First Phase of the COVID-19 Outbreak in Sweden: A Time Series Forecast Study. Frontiers in public health, 8.