Alla inlägg av Olof Molander

Spelstudien söker spelare och deltagare i självhjälpsgrupper

Spel om pengar

Just nu pågår spelstudien på Karolinska Institutet. Syftet med studien är att utveckla och utvärdera nya frågeformulär för att kunna upptäcka och bedöma spelproblem och hasardspelsyndrom (”spelberoende”) inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Just nu rekryterar studien deltagare över 18 år som spelat om pengar det senaste året, eller besökt en självhjälpsgrupp (som spelare), det senaste året.

Deltagare i studien svarar på frågeformulär via två webbenkäter. Vissa deltagare blir också kontaktade för att delta i en telefonintervju om spelande. Alla som slutför studien får två biobiljetter.

Läs mer på spelstudien.se. Sprid gärna inlägget vidare och tipsa om studien!


Socialstyrelsens svenska frågeformulär publicerade

Spel om pengar, , , , ,

I slutet av förra året publicerade Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer för behandling av spelmissbruk och spelberoende.

De korta frågeformulär som rekommenderades för att upptäcka spelproblem var NODS-PERC, NODS-CLiP och Lie/Bet. De bedömningsinstrument som rekommenderades för att utreda spelberoende var NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems (NODS), Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) och Problem Gambling Severity Index (PGSI). NODS finns i tre varianter: livstid, senaste året och senaste månaden. Slutligen rekommenderades att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda speldagbok för att uppmärksamma och medvetandegöra personens spelmönster (frekvens och duration).

Flera av oss som skriver här har, i samarbete med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, arbetat med att ta fram svenska versioner av  de frågeformulär som rekommenderades. Frågeformulären är nu klara och finns publicerade på kunskapsguiden.se.

Referens
Socialstyrelsen. (2017). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

ICD-11 är här! Nya beroendekriterier för hasardspel och datorspel

Datorspel, Spel om pengar, Uncategorized, , , , , , ,

Den 18 juni 2018 släpptes International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11) [1]. ICD är det internationella diagnostiska system som förvaltas av Världshälsoorganisationen (WHO) sedan 1948. ICD är den diagnosmanual som officiellt ska användas inom svensk hälso- och sjukvård. Även om det inte finns någon svensk version av ICD-11 än så kommer de nya diagnostiska kriterierna bli viktiga i Sverige. Ur ett spelperspektiv är också nya ICD -11 specifikt intressant av flera olika anledningar.

Hasardspel i ICD-11

Hasard/pengaspel ryms under diagnosen Gambling Disorder (diagnoskod 6C50) och består av 1) kontrollförlust över pengaspelande, 2) prioritering av spelande framför andra intressen eller dagliga aktiviteter, samt 3) fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Diagnosen specificeras i spelande huvudsakligen offline (diagnoskod 6C50.0), huvudsakligen online (diagnoskod 6C50.1) eller ospecificerad (diagnoskod 6C50.Z).

Riskpengaspelande hamnar under diagnosen Hazardous gambling or betting (diagnoskod QE21). Dessutom uppmärksammas anhörigas situation under diagnosen Problems related to primary support group, including circumstances, unspecified. Problem related to gambling in the family (diagnoskod QE70.Z).

Datorspel i ICD-11

En problematik som ofta diskuteras i samband med spel om pengar är datorspelsproblem/ datorspelsberoende. Nu har ICD-11, som första diagnosmanual, infört detta som en ”officiell” diagnos: Gaming Disorder (diagnoskod 6C51). Precis som Gambling Disorder kännetecknas Gaming Disorder av 1) kontrollförlust över datorspelande, prioritering av spelande framför andra intressen eller dagliga aktiviteter, samt 3) fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Diagnosen specificeras i spelande huvudsakligen online (diagnoskod 6C51.0), huvudsakligen offline (diagnoskod 6C51.0) eller ospecificerad (diagnoskod 6C51.Z). Riskdatorspelande hamnar under diagnosen Hazardous gaming (diagnoskod QE22).

Referenser

  1. http://www.who.int/classifications/icd/en/

 

Nya svenska korta frågeformulär och bedömningsinstrument för spelberoende

Spel om pengar, , , , , , , , , , , , , , ,

I slutet av förra året publicerade Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer för behandling av spelmissbruk och spelberoende. I kunskapsstödet rekommenderas att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

  • använda korta frågeformulär för att upptäcka och uppmärksamma spelproblem.
  • använda bedömningsinstrument vid utredning av missbruk eller beroende av spel om pengar.

Vidare kan hälso- och sjukvården  och socialtjänsten

  • använda speldagbok för att få information om spelmönster hos personer med missbruk eller beroende av spel om pengar.

De korta frågeformulär som rekommenderas för att upptäcka spelproblem är NODS-PERC, NODS-CLiP och Lie/Bet. De bedömningsinstrument som rekommenderas för att utreda spelberoende är NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems (NODS), South Oaks Gambling Screen-Revised (SOGS-R), Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) och Problem Gambling Severity Index (PGSI). NODS finns i tre varianter: livstid, senaste året och senaste månaden. Slutligen rekommenderas att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda speldagbok för att uppmärksamma och medvetandegöra personens spelmönster (frekvens och duration).

Flera av oss som skriver här har, i samarbete med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, arbetat med att ta fram svenska versioner av  de frågeformulär som rekommenderas eftersom några av dem inte funnits på svenska tidigare. Tyvärr tar det lite tid att översätta formulär och vi kommer därför inte vara färdiga med de officiella versionerna förrän tidigast sommaren 2018.

Eftersom det finns ett stort tryck att använda formulären i klinisk verksamhet har vi valt att gå ut med utkastversioner. Dessa finns tillgängliga för nedladdning på spelprevention.se och kan användas i klinisk verksamhet fram tills att de officiella formulären görs tillgängliga.

Referens
Socialstyrelsen. (2017). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Introduktionsdag för Socialtjänsten om spelmissbruk och spelberoende

Uncategorized, , , , , , ,

 

From och med 1 januari 2018 förändras socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Lagändringarna medför bland annat ett utvidgat ansvar för socialtjänsten att förebygga, motverka och bistå med insatser vid spelmissbruk.

Idag håller Viktor Månson, Olof Molander från Centrum för psykiatriforskning och Jonny Andersson från Spelberoendes riksförbund en introduktionsdag om spelberoende för socialtjänsten i Stockholms stad i Filadelphia kyrkan. På schemat står bland annat nya lagstiftningen, anhöriga, samsjuklighet och hur man praktiskt kan arbeta med spelproblem utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Källor:
Socialstyrelsen. (2017). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Retrieved from http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20774/2017-12-20.pdf

SCID intervju för spelberoende: ny svensk översättning av SCI-GD!

Spel om pengar, , ,

Forskningen kring spelberoende har kännetecknats av en lång rad olika mått och instrument. Det här är problematiskt bland annat då man försöker jämföra vilka behandlingsmetoder som är mest effektiva. Sedan de nya DSM-5 diagnoskriterierna (Hasardspelsyndrom) räknas spel om pengar som en missbruksproblematik, jämte alkohol och droger. Hasardspelsyndrom finns dock inte med i kliniska diagnostiska intervjuer såsom Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.) eller Structured Clinical Interview for DSM Disorders (SCID).

Av denna anledning utvecklade Steinberg, Rounsaville and Potenza (Grant et al., 2004) ett ”speltillägg” till SCID: Structured Clinical Interview for Pathological Gambling (SCI-GD). Precis som SCID, är SCI-GD ett semistrukturerat diagnostiskt intervjustöd. Intervjuaren ställer riktade frågor såväl som öppna följdfrågor. Syftet är att systematiskt samla in kliniskt relevant information som ligger till grund för att intervjuaren fortlöpande under intervjun ska kunna pröva olika DSM kriterier. Förutom om diagnos för Hasardspelsyndrom uppfylls, preciseras även allvarlighetsgrad (mild, måttlig, eller svår). Tiden för att genomföra den diagnostiska intervjun beräknas ta 15 minuter.

SCI-GD utmärker sig för att ha mycket goda psykometriska egenskaper (test-retest reliabilitet 0.97, Cronbachs alpha 0.94, samtidig validitet (SOGS, 0.78), sensivitet 0.88. specificitet 1.00, positivt prediktivt värde 1.0 och negativt prediktivt värde 0.66). Några svenska normer finns ännu inte. SCI-GD har nyligen översatts till svenska.

SCI-GD planeras användas i en större nationell studie som syftar till att bättre upptäcka spelproblem inom sjukvården och socialtjänsten. Intervjuare kommer att få genomgå en fördjupad utbildningsinsats i Hasardspelsyndrom, diagnostik och få tillgång till SCI-PG instrumentet. Intresserade kan kontakta olof.molander@ki.se för mer info.

Originalartikeln för SCI-GD finns att läsa i Psychiatry Research, här.

Copyright © 2004, Steinberg, Rounsaville and Potenza. Svensk (”back-translation”) översättning av SCI-GD © 2017 gjord av Olof Molander, Viktor Månsson och Anne H Berman, Karolinska Institutet, efter godkännande från Jon E Grant.

Se även: http://fbanken.se/form/274/structured-clinical-interview-for-pathological-gambling

Referenser:
Grant J.E., et al., Preliminary validity and reliability testing of a structured clinical interview for pathological gambling. Psychiatry Research, 2004. 128(1): p. 79-88.