Kategoriarkiv: Uncategorized

Två nya behandlingsstudier för spelproblem

Under våren kommer vi att arbeta med två nya behandlingsstudier för spelproblem. Båda är internetbaserade och bygger på principer från kognitiv beteendeterapi (KBT). Det är helt kostnadsfritt att delta i studierna som pågår i cirka 10 veckor.

  • Den ena studien heter Anhörigprogrammet och vänder sig till dig som är anhörig till en person med spelproblem. Du kan läsa mer om studien på anhörigstudien.se. Du kan anmäla dig redan nu!
  • Den andra studien heter Spelfrihet tillsammans och vänder sig både till dig som har problem att kontrollera ditt spelande och till dig som är anhörig. Du hittar mer information på spelfri.se. Till Spelfrihet tillsammans kan du anmäla dig inom kort. Men redan nu kan du se introduktionsfilmen till studien:

Jakten på storspelarna på SVT

I kväll klockan 20. 00 sänds Dokument inifrån-dokumentären Jakten på storspelarna på SVT 2 om spelberoende och spelbolagens jakt på ”storspelarna”. Jag har agerat bollplank åt programmakarna men har ingen aning om resultatet och givetvis kommer jag att sitta klistrad!

 

PS. Bloggen kommer tillbaka med full kraft någon gång i februari.

 

Om spelberoende i Modern Psykologi

I det kommande numret (5/2014) av Modern Psykologi har jag skrivit  en låååång artikel om psykologin bakom spelberoende. Tillsammans med några intervjuer och en artikel om nya rön inom spelforskningen blir spelberoende en ganska stor del av numret, så stort att det även får utgöra omslagsbilden.

Så se nu till att kila ner till kiosken och skaffa dig ett eget rykande exemplar den 4 juni!

Spelreglering och spelproblem

Som tidigare utlovats kommer här David Forsströms första bidrag till spelforskning.se. 

Planzer, Gray & Shaffer (2013) har undersökt hur lagstiftningen i Europa gällande spel om pengar ser ut i relation till förekomsten av spelproblem. Författarna till studien påpekar att det egentligen inte går att dra några slutsatser gällande kausalitet mellan lagstiftning och spelproblem, men att den här typen av studier kan ge en indikation på vilka konsekvenser som lagstiftning kan ha när det gäller förekomsten av spelproblem. Hypotesen som författarna har är att olika typer av lagstiftning kommer att påverka förekomsten av spelproblem.

Författarna har samlat in information gällande spellagstiftningen i 34 jurisdiktioner (ett antal länder plus fristående förvaltningsområden som Isle of Man och Gibraltar) genom att rådfråga sammanlagt 80 experter, ”key informants” i respektive område. Sen har de jämfört svaren med hur stor andel av befolkningen som bedöms ha spelproblem.

Inga tydliga samband
Förutom i ett fall fanns det dock inga signifikanta samband mellan lagstiftning inom de fem områdena (hur utfärdandet av licenser för att bedriva spelverksamhet är reglerad, om det finns förbud som hindrar individer att spela på landbaserade spel, åldersgränser för spel, reglering av spelreklam och om fanns möjlighet att lagligt spela på vissa typer av spel) och prevalensnivåer för riskfyllt spelande och problemspelande.

Har reglerad internetreklam samband med mindre spelproblem?
Det fanns dock en signifikant korrelation mellan begränsningar i reklam för onlinespel och nivå av riskfyllt spelande. Hårdare reglering av spelreklam på internet var associerat med lägre nivåer av riskfyllt spelande. Viktigt att påpeka är regleringen av reklam på nätet inte var inriktad på mängd reklam utan snarare vilket budskap som reklamen hade.

Författarna hänvisar till att studier som kartlägger sambandet mellan olika typer lagstiftning och prevalensnivåer brukar ge mer resultat, men att det var svårare att belägga de sambanden i denna studie på grund av att prevalensstudierna som inkluderades inte höll hög kvalitet.

Avslutningsvis ingick inte Sverige i undersökningen på grund av att nyckelpersonerna som skulle besvara frågorna gällande lagstiftning inte återkom med svar.

Referenser:
Planzer, S., Gray, H.M & Shaffer, H.J. (2013). Associations between national gambling policies and disordered gambling prevalence rates within Europe. International Journal of Law and Psychiatry, http://dx.doi.org/10.1016/j.ijlp.2013.11.002

Hej spelforskare! Del 3.

Vi fortsätter att presentera den spelforskning som bedrivs i Sverige. Tidigare har  vi presenterat Jakob JonssonPlayscan_800-620x489 vid Stockholms universitet och Jessika Svensson vid Mittuniversitetet och nu har turen kommit till David Forsström vid Stockholms universitet.

Vad forskar du om?

Fokus för min forskning är att utvärdera ett spelansvarsverktyg som heter PlayScan. Målet är att få ökad kunskap om och eventuellt hur spelansvarsverktyg kan förändra spelmönster som kan vara negativa för individen som spelar bort sina pengar. Detta har inte bara betydelse för individen själv utan även för spelarens anhöriga eftersom spelproblem drabbar alla i en familj. Att kunna stoppa ett negativt spelmönster i tid gör att spelandets negativa konsekvenser inte blir lika förödande.

Tanken bakom ett spelansvarsverktyg är att data från spelare som spelar online samlas in och analyseras. Data som samlas in är hur mycket pengar man spelar för, hur länge man spelar, vad man spelar (till exempel poker) och när man har spelar. PlayScan samlar även in information om hur spelarna upplever sitt spelande. Utifrån insamlad data görs en analys för att avgöra om individerna som är anslutna till PlayScan har ett riskabelt eller problematiskt spelande. Om de uppvisar något av dessa två spelmönster finns det olika åtgärder inbyggt i verktyget för att hjälpa dem att spela mindre.

Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills?
Jag påbörjade mina doktorandstudier i höstas och har precis börjat analysera data inom ramen för min första studie. Än så länge har jag inget konkret, men jag börjar skönja spännande resultat av mina analyser som jag förhoppningsvis kan återkomma till bloggen med inom snar framtid.

Vad hoppas du din forskning bidrar med?
Min förhoppning är att forskningen som jag utför kommer att bidra till kunskapen om och hur spelansvarsverktyg fungerar. Förhoppningsvis kommer resultaten från min forskning att bli ett steg på vägen till att ta fram ett välfungerande verktyg som hjälper till att minska individers spelande. Detta kan vara till stor hjälp för många spelare som idag har svårigheter att begränsa sitt spelande på egen hand.

Vilka kunskapsluckor finns det gällande spelproblem?
Min forskning är inom fältet ”prevention av spelproblem”. Där finns stora luckor gällande effektiva preventionsåtgärder. Preventionsforskningen gällande spel har visat att många preventionsstrategier (till exempel utbildning i sannolikhetslära) inte ger någon varaktig förändring av en spelares sätt att satsa pengar. Det tyder på att det behövs mer forskning gällande nya typer av preventionsstrategier. PlayScan är ett exempel på ett nytt sätt att arbeta preventivt.

Är det något som har överraskat dig under tiden du har sysslat med spelforskning?
Att så få personer med spelproblem söker hjälp. Det är bara mellan 5-10% (beroende på vilken forskning man tar del av) av de som har allvarliga spelproblem som söker hjälp. Det var en överraskning eftersom frekvensen av de som söker hjälp för olika psykiatriska åkommor vanligtvis är högre.

För dig som inte kan få nog av David kan vi berätta att han glädjande nog kommer att skriva nästa inlägg på bloggen!

Nästan ingen spelare vet hur mycket de spelar för

En ny studie undersökte hur bra spelare är på att uppskatta hur mycket pengar de har lagt ner på spel (Braverman, Tom & Shaffer, 2014). Forskarna jämförde faktiska speldata från spelsajten bwin.party med spelarnas självrapportering av hur mycket de hade spelat för. Resultatet: 90 % av oddsspelarna, 85 % av live-bettingspelarna och 84 % av nätkasinospelarna missbedömde hur mycket de hade spelat för.

4734206265_cba1558b2d_b
Foto: James Vaughan

Författarna hade fem hypoteser som på olika sätt rörde förmågan att bedöma hur mycket man har spelat för:

  1. Att spelarna är sämre på att bedöma sitt spelande 12 månader efteråt än 3 månader efteråt.
    Den första hypotesen visade sig stämma, vilket känns ganska rimligt.
  2. Att en majoritet av spelarna överskattar sina vinster och underskattar sina förluster.
    Det här stämde inte! Det visade det sig att spelarna inte nödvändigtvis överskattade vinsterna och underskattade förlusterna, utan att ungefär lika många underskattade vinsterna och överskattade förlusterna. 
  3. Att mer erfarna spelare är bättre på att bedöma hur mycket de har spelat för.
    Det här visade sig inte heller stämma. Mer erfarna spelare var tvärtom sämre på att bedöma sitt eget spelande.
  4. Att spelare som överskattar sina spelresultat är mer benägna att ha spelproblem.
    Det här visade sig inte heller stämma, vilket går emot det man tidigare har trott.
  5. Att spelare med spelproblem/spelberoende är sämre på att bedöma hur mycket de har spelat för.
    Det här visade sig däremot stämma. Personer med spelproblem missbedömer i större utsträckning sitt eget spelande, både när det gäller förluster och när det gäller vinster.

Överlag är det ganska överraskande fynd, som delvis går emot tidigare forskning. Oftast brukar man hävda att vi minns vinster bättre, vilket brukar anges som en anledning till att vi fortsätter spela trots att det är ekonomiskt ologiskt (se t ex. Gilovich, 1983 eller Babad & Katz, 1991)

Samtidigt är det inte så överraskande att personer med spelproblem inte minns sitt spelande särskilt väl. Det är förmodligen mer omfattande och sker per definition under på ett mindre kontrollerat sätt än för oproblematiska spelare.

Men man kan fråga sig hur relevant det är att personer ska bedöma hur mycket de spelade för ett år sedan. Riktigt så bra är oftast inte minnet.

Referenser

Babad, E., & Katz, Y. (1991). Wishful thinking—against all odds. Journal of Applied Social Psychology21(23), 1921-1938.

Braverman, J., Tom, M., & Shaffer, J. (2014). Accuracy of Self-Reported Versus
Actual Online Gambling Wins and Losses. Psychological Assessment. Advance online
publication. http://dx.doi.org/10.1037/a0036428

Gilovich, T. (1983). Biased evaluation and persistence in gambling. Journal of personality and social psychology44(6), 1110.