I en ny svensk studie redovisas de domstolsfall i Sverige mellan 2014-2018 där spelproblem anses ligga bakom brottet. Det är intressant läsning eftersom det förövarna skiljer sig så mycket från förbrytare i stort: de är oftast ostraffade, i övre medelåldern och kvinnor.

Att kriminalitet och spelproblem hänger ihop är inte någon nyhet. Jag har tidigare skrivit om det här på bloggen men att brottslighet och spelproblem hänger ihop är förstås något annat än att spelproblem orsakar spelproblem. Tidigare var ”kriminalitet som ett resultat av spelande” ett diagnoskriterium för att klassas som spelberoende (eller spelmani som det kallades då). Det kriteriet försvann eftersom det ansågs vara det sista kriteriet som uppfylldes och ansågs därför inte ha så stor betydelse för om man fick diagnosen eller inte. Med andra ord var ansåg man inte att kriteriet tillförde så mycket för diagnostiken, men det betyder inte att det är irrelevant för förståelsen av spelproblem.

Den nya studien av Per Binde, Jenny Cisneros Örnberg och David Forsström ger en intressant inblick i när spelandet med största sannolikhet faktiskt leder till kriminalitet. Genom att gå igenom 284 000 domar i svenskt rättsväsende vaskade de fram drygt 1200 där spelandet spelade en roll för de kriminella handlingarna, varav 282 var fall där spelandet var en otvetydig orsak.

Det rör sig i princip undantagslöst om brott begångna för att få tag i pengar: bedrägeri, förskingring och stöld, även om några fall av våldsbrott som följd av bråk om spelande finns med (och ett mord). Offren är både privatpersoner, företag och ideella organisationer. Det kan röra sig om s.k Blocket-bedrägerier där man tar betalt för en vara som inte finns eller en anställd som ”lånar” pengar från sin arbetsgivare. För de ekonomiska brotten rör det sig om 74 000 kronor per offer i medianvärde, men med stora variationer. För ideella organisationer rör det sig om ett medianvärde på nästan 450 000 kronor.

Det som sticker ut hos förövarna är att de jämfört med ”vanliga” brottsdömda är att de är äldre, oftare tidigare ostraffade och oftare kvinnor. Kvinnor stod för 24% av de dömda (mot 17% för vanliga dömda) och av dem var hela 77% tidigare ostraffade (mot 49% i befolkningen som helhet. Bland kvinnorna var 74% över 40 år mot 38% bland andra dömda kvinnor. För männen var fördelningen mer lik hur det brukar se ut bland dömda: 35% var över 40 mot 32% bland andra dömda män.

Det som sticker ut är med andra ord att så många äldre, tidigare ostraffade kvinnor begår spelrelaterade brott, i synnerhet vad det gäller förskingring. Författarna föreslår att det kan bero på att många kvinnor har den typen av arbeten eller förtroendeuppdrag som kan göra att man har tillgång till pengar. Man kan bara föreställa sig vilka tragedier som döljer sig bakom de här siffrorna när människor med ansvarsfulla jobb och förtroendeuppdrag drivs till den här typen av brott sent i livet.

Referens

Binde, P., Cisneros Örnberg, J., & Forsström, D. (2021). Criminogenic problem gambling: a study of verdicts by Swedish courts. International Gambling Studies, 1-21.