månadsarkiv: maj 2014

Nytt namn för spelberoende i oktober?

I oktober väntas den svenska översättningen av diagnosmanualen DSM-5 komma ut. För den som inte tagit del av förändringana jämfört med den tidigare versionen (DSM-IV) finns en del klart intressanta saker att notera.

Spelberoende heter ju egentligen ”spelmani” i den svenska DSM-IV. Detta var en översättning av engelskans ”Pathological gamling”. I DSM-5 bytte spelmani namn till ”gambling disorder”. Som vi tidigare skrivit om gjordes inga större förändringar av kriterierna som måste uppfyllas för en spelberoendediagnos; ett kriterium togs bort (klammeri med rättvisan). Samtidigt sänkte man gränsen så att det istället för 5 (av 10) kriterier nu räcker med 4 (av 9). Vilket i ett slag ökade förekomsten av problemet med 20%.

Alltså, spelberoende har formellt gått under namnet spelmani och fram till nu kategoriserats som en så kallad impulskontrollstörning. I och med DSM-5 har man valt att flytta spelmani till beroendedelen. Detta samtidigt som man med stor sannolikhet kommer att döpa om exempelvis alkoholmissbruk och alkoholberoende till ”substansbrukssyndrom”. I denna del av DSM kommer nu alltså att spelmani att ingå. Anledningen, menar man, är att det finns vissa saker som talar för att det är mer likt ett fysiskt beroende än just en impulskontrollstörning.

Vad blir då troligen det svenska namnet på spelmani? Det föreslagna är spelsyndrom. I samband med översättningen i Finland gick man grundligt igenom olika alternativ. I Finland liksom i Sverige finns det ingen bra direktöversättning av engelskans ”gaming” å ena sidan och ”gambling” å andra sidan. Gaming innefattar spelande, men utan någon risk att ens insats går förlorad (vilket alltså ”gambling” gör). Visserligen kan man hävda att ”hazardspel” är ett ord som faktiskt fångar just detta, men det anses för ålderdomligt att döpa spelberoende diagnosen till hazardspelsberoende. Efter att ha stött och blött frågan i flera vändor i Finland valde man tillslut att översätta det nya DSM-5 namned ”gambling disorder” till ”rahapeliriippuvuus”. Det är ett sammansatt ord som betyder pengar (”raha”), spel (”peli”) och beroende (”riippuvuus”). Motsvarande skulle i så fall bli pengaspelsberoende. Detta skulle skilja ut hazardspelande från exempelvis internet- eller dataspelsberoende (se kort video här). Spelsyndrom är alltså inte ännu hugget i sten. Samma sak med ordet ”craving” – alltså suget att spela (eller till exempel dricka alkohol). Just nu tävlar ”begär” och ”sug” med varandra och det senare har ett tydligt övertag.

Vilket tycker DU vore ett lämpligt namn för det vi idag tänker på när vi säger spelberoende? Kommentera gärna!

Spelreglering och spelproblem

Som tidigare utlovats kommer här David Forsströms första bidrag till spelforskning.se. 

Planzer, Gray & Shaffer (2013) har undersökt hur lagstiftningen i Europa gällande spel om pengar ser ut i relation till förekomsten av spelproblem. Författarna till studien påpekar att det egentligen inte går att dra några slutsatser gällande kausalitet mellan lagstiftning och spelproblem, men att den här typen av studier kan ge en indikation på vilka konsekvenser som lagstiftning kan ha när det gäller förekomsten av spelproblem. Hypotesen som författarna har är att olika typer av lagstiftning kommer att påverka förekomsten av spelproblem.

Författarna har samlat in information gällande spellagstiftningen i 34 jurisdiktioner (ett antal länder plus fristående förvaltningsområden som Isle of Man och Gibraltar) genom att rådfråga sammanlagt 80 experter, ”key informants” i respektive område. Sen har de jämfört svaren med hur stor andel av befolkningen som bedöms ha spelproblem.

Inga tydliga samband
Förutom i ett fall fanns det dock inga signifikanta samband mellan lagstiftning inom de fem områdena (hur utfärdandet av licenser för att bedriva spelverksamhet är reglerad, om det finns förbud som hindrar individer att spela på landbaserade spel, åldersgränser för spel, reglering av spelreklam och om fanns möjlighet att lagligt spela på vissa typer av spel) och prevalensnivåer för riskfyllt spelande och problemspelande.

Har reglerad internetreklam samband med mindre spelproblem?
Det fanns dock en signifikant korrelation mellan begränsningar i reklam för onlinespel och nivå av riskfyllt spelande. Hårdare reglering av spelreklam på internet var associerat med lägre nivåer av riskfyllt spelande. Viktigt att påpeka är regleringen av reklam på nätet inte var inriktad på mängd reklam utan snarare vilket budskap som reklamen hade.

Författarna hänvisar till att studier som kartlägger sambandet mellan olika typer lagstiftning och prevalensnivåer brukar ge mer resultat, men att det var svårare att belägga de sambanden i denna studie på grund av att prevalensstudierna som inkluderades inte höll hög kvalitet.

Avslutningsvis ingick inte Sverige i undersökningen på grund av att nyckelpersonerna som skulle besvara frågorna gällande lagstiftning inte återkom med svar.

Referenser:
Planzer, S., Gray, H.M & Shaffer, H.J. (2013). Associations between national gambling policies and disordered gambling prevalence rates within Europe. International Journal of Law and Psychiatry, http://dx.doi.org/10.1016/j.ijlp.2013.11.002