För några år sedan slog Högsta domstolen fast att de flesta pokerspel främst baserades på skicklighet och inte på tur. Domen fick stor uppmärksamhet i spelvärlden och pokerutövarna kunde se sitt spelande som mer än ett tidsfördriv, i praktiken som ett yrke. Det innebar en för pokerspelarna välkommen statushöjning men också att eventuella spelvinster behövde deklareras, till skillnad från till exempel lottovinster som ju anses bero helt på slumpen.

I vårt arbete med personer med spelberoende är det dock uppenbart att många spelare underskattar slumpens betydelse. Det gäller för personer som spelar rena slumpspel som Vegas och kasinospel, men det gäller i kanske ännu högre grad personer som spelar oddsspel eller poker. För en del personer är det helt enkelt mer riskfyllt med spel där skicklighet skulle kunna ha en inverkan på utfallet. Personer som har hundratusentals kronor i spelrelaterade skulder verkar ändå vara övertygade om att de besitter en särskild talang eller har tillräckligt mycket kunskap för att det ska vara en bra idé att fortsätta spela. Det finns en del teorier om varför det är så, men det får vi återkomma till.

Det är svårt att veta exakt vad Högsta domstolens dom baseras på, men den forskning som finns ger en något annan bild. I den rättframt betitlade studien Is Poker a Game of Skill or a Game of Skill? från förra hösten kommer författarna fram till att det istället är vilka kort man tilldelas (tur) som har överlägset störst förklaringsvärde (Meyer, von Meduna, Brosowski & Hayer, 2012). Oavsett om det var ”skickliga spelare” eller ”genomsnittliga spelare” hade de lika mycket pengar när spelen avslutades. I den del av studien där spelarna fick ogynnsamma kort var det dock uppenbart att de skickliga spelarna var bättre på att minimera risker.

Samtidigt visade en studie från 2009 att poker verkar bli mer av ett skicklighetsspel när man har spelat ungefär 1000 rundor. Men eftersom de flesta som spelar poker har spelat färre rundor än så borde det ändå räknas som ett turspel i lagstiftningssammanhang (Fiedler & Rock, 2009). Vidare visade en studie av Berthet (2010) att i spelet mellan skickliga pokerspelare är tur betydligt viktigare för utgången än vad skicklighet är. Samtidigt är det viktigt att notera att samtliga studier ovan utgår från nätpoker och inte livepoker, vilket förstås kan ha stor inverkan på hur mycket olika psykologiska aspekter spelar in.

Pokerbranchen kommer av företagsekonomiska skäl fortsätta att framställa poker som rena skicklighetsspel. Uppenbarligen är det inte helt sanningsenligt. Men oavsett hur man väljer att tolka forskningsresultat finns det en gyllene regel –tappar man kontrollen över spelandet eller leder det till allvarliga negativa konsekvenser är det dags att sluta.

—

Inlägget är en något modifierad variant av ett inlägg jag tidigare skrev på Stödlinjens blogg. 

Referenser:

Berthet, V. (2010). Best hand wins: How poker is governed by chance.Chance, 23(3), 34-38.

Fiedler, I. C., & Rock, J. P. (2009). Quantifying skill in games-Theory and empirical evidence for poker. Gaming Law Review and Economics, 13(1), 50-57.

Meyer, G., von Meduna, M., Brosowski, T., & Hayer, T. (2012). Is poker a game of skill or chance? A quasi-experimental study. Journal of Gambling Studies, 1-16.