Etikettarkiv: Spel om pengar

Hur påverkas spelandet av lågkonjunkturen?

Vi verkar stå inför, eller vara mitt inne i, en lågkonjunktur. Det väcker en del farhågor om att det skulle kunna öka antalet personer med spelberoende. Det är ganska lätt att förstå: arbetslösa och personer med en svag ekonomi har generellt en högre risk för att utveckla spelproblem. Om man befinner sig i en pressad ekonomisk situation kan givetvis spelandet ses som en sista utväg och det kan innebära att man också fastnar i ett beroende. Hur ser då forskningen ut om spel och spelproblem under kristider?

Kriserna verkar avlösa varandra. Efter pandemin och Rysslands krig mot Ukraina tycks vi nu stå inför en lågkonjunktur med skenande inflation, banker som svajar och sannolikt en ökad arbetslöshet som följd. Vid alla konjunkturnedgångar och kriser finns det en oro för att det ska leda till ett ökat spelande och ökande spelproblem. Det handlar ofta om att man vet att personer med låg socioekonomisk status i allmänhet har en högre risk för spelproblem och att en ekonomisk kris riskerar att göra att fler människor får en sänkt levnadsstandard. Spelande kan nästan ses som ”rationellt” om man tänker att det är enda vägen att ta sig ur en besvärlig finansiell situation. Man skulle också kunna tänka sig att billigare former av spel är en typ av underhållning folk ändå kan tänka sig att unna sig, när många andra nöjen inte är möjliga att ägna sig åt. Det är i så fall en slags variant på fenomenet att försäljningen av sötsaker går upp under lågkonjunktur.

Forskningen om spelande vid lågkonjunkturer har bland annat studerat spelmönstren i de ekonomiskt hårt drabbade länderna Grekland och Island under finanskrisen 2008 och åren därefter. I tre studier undersökte Thor Olason och kollegor (2015) förändringarna på Islands spelmarknad vid tre tillfällen under krisen. De kom fram till att spelandet ökade något, trots (eller på grund av) att islänningarnas ekonomi kraftigt försämrades under samma tid. Samtliga spelformer, utom spelautomater, såg en uppgång under de här åren. De som drabbades finansiellt av krisen var också 52% mer benägna att köpa lotter jämfört med de som inte drabbades.

En studie av hur mycket amerikaner spenderade på spel under åren 1958-2010 (Horváth & Paap, 2012) ger en liknande bild. Lotterier och skraplotter tycktes vara okänsliga för lågkonjunkturer, medan kasinon minskade sin omsättning under samma perioder. De båda studierna visar alltså att konjunkturens påverkan på spelandet till viss del har att göra med vilket spel som avses. Det är lätt att tänka sig att en relativt billig skraplott som kan ge hopp om en storvinst kan locka många i en ekonomiskt utsatt situation. Att däremot packa väskan för att tillbringa tre dagar bland musikalshower, paraplydrinkar och pokerbord i Las Vegas kasinomiljöer är nog bland det första som ryker bland folks prioriteringar. Kanske är det samma sak med de spelautomater som i bästa fall utlovar en tusenlapp i vinst, det är inget man prioriterar att lägga pengar på.

Den stor farhågan gäller förstås inte det kontrollerade spelandet utan att fler människor riskerar att få spelproblem eller förvärra sina spelproblem till följd av en ekonomisk kris. Det här är lite krångligare att reda ut jämfört med att bara kika på omsättningen hos spelbolagen, inte minst för att det är en ganska liten andel av befolkningen till att börja med. I en grekisk studie av Economou och kollegor (2019) fann man att de som hade börjat spela under den ekonomiska krisen hade en ökad risk för att utveckla spelproblem, men eftersom det också var den första undersökningen av prevalensen av spelproblem som någonsin gjorts i Grekland fanns det inga siffror bakåt i tiden att jämföra med. Den ovan nämnda isländska forskargruppen kom i en senare studie dock fram till att krisen på Island inte hade orsakat att fler hade spelproblem (Olason och kollegor (2017)). I en svensk kontext finns det ett visst glapp, där en prevalensundersökning gjordes 2008 och nästa 2015, men där syns inte heller någon tydlig ökning av andelen med spelproblem. I ett uttalande från Svenska Spel uppger de att de inte heller ser någon ökning av riskspelandet för närvarande.

En jämförelse är förstås coronapandemin som till viss del var en ekonomisk kris. Den tycks delvis ha dämpat spelandet (åtminstone under de tider det inte fanns så mycket sport att spela på) men att vissa redan sårbara grupper tycks ha fått värre problem. Som andel av befolkningen tycks det dock inte heller då blivit fler med spelproblem.

Det finns alltså en hel del som tyder på att försäljningen av lotter kommer att öka under den ekonomiska krisen, men förutom det är det svårt att göra prognoser. Sannolikt kommer andelen med spelproblem vara ganska konstant, men så vitt jag vet finns det alltså bara en enda studie som verkligen har undersökt det. Man ska också komma ihåg att vad som är sant för hela befolkningen inte behöver vara sant för enskilda individer. Man bör även komma ihåg att spelmarknaden i Sverige idag skiljer sig markant från hur det var i Grekland 2008, i USA på 50-talet och även på Island för 15 år sedan. Det kan ha betydelse för hur många som utvecklar eller förvärrar sina spelproblem, men det är svårt att veta hur stor roll det har. Dessutom finns det givetvis andra faktorer som spelar roll: vilket skyddsnät som finns och hur skatter, regleringar och avgifter ser ut.

Bild: Midjourney med prompten ”A detailed picture that shows a person sitting alone at a table, staring at several lottery tickets in their hand with a worried expression. In the background, there are dark clouds and stormy weather, symbolizing the economic hardship. There is also a slot machine in the background –aspect 3:2 –v 5 – Image #1 @ZiKE!”

Referenser

Economou, M., Souliotis, K., Malliori, M., Peppou, L. E., Kontoangelos, K., Lazaratou, H., … & Papageorgiou, C. (2019). Problem gambling in Greece: prevalence and risk factors during the financial crisis. Journal of Gambling Studies35, 1193-1210.

Horváth, C., & Paap, R. (2012). The effect of recessions on gambling expenditures. Journal of Gambling Studies28, 703-717.

Olason, D. T., Hayer, T., Brosowski, T., & Meyer, G. (2015). Gambling in the mist of economic crisis: Results from three national prevalence studies from Iceland. Journal of Gambling Studies31, 759-774.

Olason, D. T., Hayer, T., Meyer, G., & Brosowski, T. (2017). Economic recession affects gambling participation but not problematic gambling: Results from a population-based follow-up study. Frontiers in psychology8, 1247.

Ökad dödlighet och självmord hos personer med spelberoende

En ny svensk studie visar att personer med en spelberoendediagnos har 15 gånger högre risk att ta livet av sig och 1,8 gånger högre dödlighet totalt.

Nyligen publicerades studien “Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study “. Studien som bygger på svenska registerdata beskriver en ökad mängd dödsfall till följd av självmord men också en ökad generell dödlighet för personer med spelberoende. (Karlsson & Håkansson 2018)

Spelberoende har tidigare beskrivits som en riskfaktor för suicidtankar och suicidförsök (Hansen & Rossow, 2008; Kausch, 2003; Komoto, 2014; Ledgerwood, Steinberg, Wu, & Potenza, 2005; Moghaddam, Yoon, Dickerson, Kim, & Westermeyer, 2015; Newman & Thompson 2007; Ronzitti et al., 2017). Risken för fullbordat suicid och den generella dödligheten hos personer med spelberoende har däremot i stort varit outforskat. Studiens syfte var därför att kartlägga om en ökad dödlighet och en ökad dödlighet till följd av suicid föreligger hos personer med spelberoende samt att undersöka möjliga riskfaktorer.

Studien bygger på data från Socialstyrelsen nationella patientregister och dödsorsaksregister.

Individer med en spelberoendediagnos som huvud- eller bidiagnos mellan åren 2005 och 2016 identifierades. 2099 individer (1625 män och 474 kvinnor) följdes i genomsnitt i 4,7 år. Under studietiden avled 67 personer varav 21 till följd av suicid.

Man såg att dödligheten för personer med en spelberoende-diagnos var 1,8 gånger högre i åldersgruppen 20–74 år jämfört med befolkningen i stort. Andelen dödsfall till följd av självmord var 15 gånger högre än för befolkningen i samma åldersgrupp. Hos personer med spelberoende i åldrarna 20–49 år var dödligheten 6,2 gånger större och dödligheten till följd av självmord 19,3 gånger större. Den generella dödligheten var kopplad till högre ålder och till hjärt-kärlsjukdom. Depression ökade risken för självmord.

Den ökade dödligheten var på liknande till något lägre nivå jämfört med studier på personer med substansberoende och annan psykisk ohälsa (Hayes, Miles, Walters, King, & Osborn, 2015; Ericsson, Brådvik, & Håkansson, 2014; Åhman, Jerkeman, Blomé, Björkman, & Håkansson, 2018). Risken att dö till följd av självmord var i stort samma som för hos personer med substansberoende och annan psykisk ohälsa (Charrel et al., 2015; Fugelstad et al., 2014; Hayes et al., 2015; Nordentoft et al., 2013).

Sammanfattningsvis sågs en ökad dödlighet framförallt till följd av självmord hos personer med spelmissbruk. Överdödligheten till följd av suicid var ännu mer uttalad i den yngre ålderskategorin. Hjärt-kärlsjukdom ökade den generella risken för förtida död hos personer med spelmissbruk och depression ökade risken för suicid.

Resultaten belyser behovet av att screena för depression och suicidalitet hos personer med spelberoende så att åtgärder för suicidprevention kan sättas in i tid.

*Den här artikeln är skriven av Anna Karlsson, verksam vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien.*

Referenser

Charrel, C. L., Plancke, L., Genin, M., Defromont, L., Ducrocq, F., Vaiva, G., & Danel, T. (2015). Mortality of people suffering from mental illness: A study of a cohort of patients hospitalised in psychiatry in the north of France. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 50(2), 269–277. doi:https://doi.org/10.1007/s00127-014-0913-1

Ericsson, E., Brådvik, K., & Håkansson, A. (2014). Mortality, causes of death and risk factors for death among primary amphetamine users in the Swedish criminal justice system. Substance Use and Misuse, 49, 262–269. doi:https://doi.org/10.3109/10826084.2013.825921

Fugelstad, A., Annell, A., & Ågren, G. (2014). Long-term mortality and causes of death among hospitalized Swedish drug users. Scandinavian Journal of Public Health, 42(4), 364–369. doi:https://doi.org/10.1177/1403494814525006

Hansen, M., & Rossow, I. (2008). Gambling and suicidal behaviour. Tidsskr Nor Laegeforen, 128(2), 174–176.

Hayes, J. F., Miles, J., Walters, K., King, M., & Osborn, D. P. (2015). A systematic review and meta-analysis of premature mortality in bipolar affective disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica, 131, 417–425. doi:https://doi.org/10.1111/acps.12408

Karlsson, A., & Hakansson, A. (2018). Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study. J Behav Addict, 1-9. doi:10.1556/2006.7.2018.112

Kausch, O. (2003). Suicide attempts among veterans seeking treatment for pathological gambling. The Journal of Clinical Psychiatry, 64(9), 1031–1038. doi:https://doi.org/10.4088/JCP.v64n0908

Komoto, Y. (2014). Factors associated with suicide and bankruptcy in Japanese pathological gamblers. International Journal of Mental Health Addiction, 12(5), 600–606. doi:https://doi.org/10.1007/s11469-014-9492-3

Ledgerwood, D. M., Steinberg, M. A., Wu, R., & Potenza, M. N. (2005). Self-reported gambling-related suicidality among gambling helpline callers. Psychology of Addictive Behaviors, 19(2), 175–183. doi:https://doi.org/10.1037/0893-164X.19.2.175 CrossrefGoogle Scholar

Moghaddam, J. F., Yoon, G., Dickerson, D. L., Kim, S. W., & Westermeyer, J. (2015). Suicidal ideation and suicide attempts in five groups with different severities of gambling: Findings from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. The American Journal on Addictions, 24(4), 292–298. doi:https://doi.org/10.1111/ajad.12197

Newman, S. C., & Thompson, A. H. (2007). The association between pathological gambling and attempted suicide: Findings from a national survey in Canada. Canadian Journal of Psychiatry, 52(9), 605–612. doi:https://doi.org/10.1177/070674370705200909

Nordentoft, M., Wahlbeck, K., Hallgren, J., Westman, J., Osby, U., Alinaghizadeh, H., Gissler, M., & Laursen, T. M. (2013). Excess mortality, causes of death and life expectancy in 270,770 patients with recent onset of mental disorders in Denmark, Finland and Sweden. PLoS One, 8(1), e55176. doi:https://doi.org/10.1371/journal.pone.0055176

Ronzitti, S., Soldini, E., Smith, N., Potenza, M. N., Clerici, M., & Bowden-Jones, H. (2017). Current suicidal ideation in treatment-seeking individuals in the United Kingdom with gambling problems. Addictive Behaviors, 74, 33–40. doi:https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2017.05.032

Åhman, A., Jerkeman, A., Blomé, M. A., Björkman, P., & Håkansson, A. (2018). Mortality and causes of death among people who inject amphetamine: A long-term follow-up cohort study from a needle exchange program in Sweden. Drug and Alcohol Dependence, 188, 274–280. doi:https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2018.03.053

 

Fler telefonsamtal till Stödlinjen

Stödlinjen vid Centrum för psykiatriforskning erbjuder motiverande samtal med kvalitetssäkring till spelare, anhöriga, professionella och arbetsgivare via telefoni, chatt och mejl. Under 2017 tog Stödlinjen emot 14 % fler samtal jämfört med 2016. Spelarna är främst män och de anhöriga är främst kvinnor. Spelare som deltagit i Stödlinjens självhjälpsprogram har beskrivit utlösande faktorer för att spela, där 70 % av spelarna beskrev löneutbetalning och att vara ensam hemma som de vanligaste faktorer som utlöste problematiskt spelbeteende. Stödlinjen erbjuder även webbaserad screening, PGSI, som användes av 3000 personer där 80 % visade på spelproblem, där 64 % uppgav kasino online som problemspel. Utöver detta nyttjades Stödlinjens ”Självhjälpsprogram” av individer som skapat 3000 konton, i syfte att förändra spelvanorna, må bättre och förbättra ekonomin.

Under 2017 lanserades två nya utvecklingsprojekt. Ett anpassar metoden Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) till telefonisamtal med webbaserat stöd, med syfte att stödja anhöriga när de hjälper spelare vid förändring, men även att anhöriga ska utveckla förmågan att ta hand om sig själva. Dessutom utvecklades en webbaserad utbildning inför ändringarna i Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningen finns tillgänglig gratis på Lärtorget. Anställda inom Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet når utbildning genom att söka efter ”spel” i kurskatalogen. Utomstående går in under ”Öppna kurser” och söker efter ”spel”.

Stödlinjens koppling till Centrum för psykiatriforskning ger naturliga synergieffekter när spelare och anhöriga rekryteras till forskningsprojekt och just nu utvärderas självhjälpsprogrammet samt spelbehandling vid samsjuklighet. Stödlinjen samarbetar dessutom med Institutionen för folkhälsovetenskap i REGAPS projektet vid utvecklingen av ett screeninginstrument för spelproblem.

Utvecklingen av Stödlinjens verksamhet sker i nära samverkan med brukarföreningar, myndigheter samt spelbolag och 2018 är målet att vara aktiva inom förebyggande åtgärder genom att nå klienter och anhöriga tidigare, då många kontakter etableras först när de spelrelaterade problemen blivit allvarliga för klienter och deras omgivning.

Text: Anne Berman & John Sjöberg

Referens
Berman, A. H. (2018) Stödlinjen för spelare och anhöriga – Årsrapport 2017. CPF.

Photo: Jenavieve

Spelproblem och alexitymi

Kan svårigheter att tolka sina egna känslor vara en förklaring till spelproblem? Ja, i alla fall om man ska tro en forskningsstudie av Xavier Noël med flera från förra året.

Alexitymi beskrivs som en oförmåga att känna igen, sätta ord på och förstå vad det är man själv känner. Uttrycket myntades på 1970-talet av psykiatern Peter E. Sifneos för att beskriva den ”känslostumhet” som han såg hos många av sina patienter som uppenbarligen var arga, ledsna eller glada utan att riktigt veta om det eller förstå det. Vissa forskare hävdar att personer med alexitymi även har svårt att identifiera mer renodlat kroppsliga signaler som hunger eller illamående, vilket förstås kan leda till mer somatiska problem. Läs mer om alexitymi i Modern Psykologi här.

I Noëls studie undersöktes förhållandet mellan alexitymi och spelproblem. Teorin var att personer med alexitymi i vissa fall blir överväldigade av känslor som de inte kan identifiera och hantera och därför använder spelandet som ett sätt för att reglera känslorna. Resultaten visade att alexitymi förvärrade spelproblemen genom att göra upplevda negativa känslor starkare, men det var också relaterat till ökad impulsivitet. Studien var av en ganska enkel design, som gör det svårt att dra tydliga slutsatser av resultaten. Men att många patienter har svårt att identifiera och beskriva sina känslor känner jag igen från klinisk praktik. Ibland kan till och med sådana basala sensationer som hunger misstas för ett sug efter att spela. Om det här beror på alexitymi eller något annat ska jag nog låta vara osagt, men det är en intressant tanke.

Referens

Noël, X., Saeremans, M., Kornreich, C., Bechara, A., Jaafari, N., & Fantini-Hauwel, C. (2017). On the Processes Underlying the Relationship Between Alexithymia and Gambling Severity. Journal of gambling studies, 1-18.

 FotoJenavieve 

 

Introduktionsdag för Socialtjänsten om spelmissbruk och spelberoende

 

From och med 1 januari 2018 förändras socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Lagändringarna medför bland annat ett utvidgat ansvar för socialtjänsten att förebygga, motverka och bistå med insatser vid spelmissbruk.

Idag håller Viktor Månson, Olof Molander från Centrum för psykiatriforskning och Jonny Andersson från Spelberoendes riksförbund en introduktionsdag om spelberoende för socialtjänsten i Stockholms stad i Filadelphia kyrkan. På schemat står bland annat nya lagstiftningen, anhöriga, samsjuklighet och hur man praktiskt kan arbeta med spelproblem utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Källor:
Socialstyrelsen. (2017). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Retrieved from http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20774/2017-12-20.pdf

1344 sidor senare. Tankar om spelutredningen.

I fredags den 31 mars presenterades så spelutredningen av regeringens utredare Håkan Hallstedt. Det är en omfattande lunta som innehåller nya lagar, nya skattesatser, nya myndigheter, nya spelmarknader och eventuellt några nya tankar också. En första reflektion på bloggen gjordes av Per Carlbring här om bland annat riskklassificering och bristen på uppföljning. Även om många har lyft fram hur komplext uppdrag Hallstedt har haft, är min bild att han framför allt har haft ett omfattande arbete. Det är ett stort pussel som skulle sättas ihop, men alla visste redan ungefär hur resultatet skulle bli: en omreglerad marknad med en skattesats mellan 15-20 % (det blev 18%), ingen IP-blockering, ett uppstyckat Svenska Spel, fortsatta undantag för ideella sektorn och större hänsyn till de negativa effekterna av spelande. Med det sagt är det ett gediget arbete, som verkar ha fått med allt väsentligt och som hittills har gjort de flesta aktörer rätt nöjda.

Hur påverkas spelproblemen?

Då den här bloggen främst handlar om spelproblem tänkte jag lägga fokus där och lämnar travsportens framtid, skattesatser o.s.v därhän. Eftersom jag ändå sysslar med forskning vill jag också skicka med följande brasklapp: ingen vet hur framtiden blir, men alla gissningar är inte lika mycket värda!

Till att börja med: hur ser spelmarknaden ut idag (på en minut)?

  1. Den består av ett ett antal internetbaserade oreglerade aktörer som tar en allt större del av kakan, medan de reglerade aktörerna befinner sig i olika grader av marknadsmässig stagnation.
  2. Utvecklingen för omsättningen är relativt jämn över tid.
  3. Färre spelar.
  4. De som spelar spelar för mer pengar.
  5. Andelen med spelproblem är jämn över tid, men de är en allt större andel av de som faktiskt spelar.
  6. Internetspelen tycks orsaka mest spelproblem.

Vad blir sämre med den nya regleringen?

Förmodligen inget. Den nuvarande situationen med aggressiv marknadsföring, bristande konsumentmakt och ingen tillsyn är väldigt dålig för personer med spelproblemen. En alternativ omreglering hade kunnat vara att stärka monopolet och arbetet med att stänga ute de oreglerade aktörerna intensifierats. Men det hade varit svårare rent politiskt och det är långt ifrån säkert att det hade varit bättre för personer med spelproblem, givet de reglerade bolagens och statens högst pliktskyldiga hantering av frågan idag.

Vad blir bättre med den nya regleringen?

Den stora förändringen är förstås att det blir lite ordning och reda på spelmarknaden. Det gör det betydligt lättare att arbeta för att minska andelen som får spelproblem och minska konsekvenserna för de som ändå får det. Men några specifika delar av utredningen är också bra:

  • Omsorgsplikt. Spelbolagen ska åläggas en ”långtgående skyldighet att iaktta försiktighet  för att skydda spelarna mot överdrivet spelande och hjälpa spelare att minska sitt spelande när det finns anledning till det”. Det här är bra! Det är tydligt att ansvaret ligger på spelbolagen att ingripa när någon spelar för mycket.
  • Gemensam avstängning. Spelare ska kunna stänga av sig från alla bolag på en gång.
  • Reglering av marknadsföringen. I och med att spelbolagen hamnar under svensk tillsyn kommer det eventuellt innebära en mer sansad och ansvarstagande marknadsföring.

Vad saknas i utredningen?

Trots 1344 sidor saknas det förstås en del i utredningen. Jag försöker bena ut dem här:

  • Omsorgsplikten. Det är som sagt mycket bra att spelbolagen åläggs en omsorgsplikt. Det liknar tankegångarna kring hur krogar behöver agera om deras gäster är redlöst berusade. Det är också relativt tydligt beskrivet hur man ska upptäcka personer med spelproblem. MEN det är väldigt luddigt vad spelbolagen ska göra sen och det riskerar att bli ett kryphål. Det verkar räcka att skicka ett chatmeddelande och säga ”Spela Lagom!”  för att omsorgsplikten ska vara uppfylld. Det är väldigt problematiskt om det inte blir tydligare. För till skillnad från krogägaren som kan vinna mycket på att sparka ut en onykter gäst (de andra gästerna gillar det, personalen gillar det och marginalvinsten av en enda stupfull gäst är försvinnande liten) har internetkasinoägaren hundratusentals skäl att inte stänga av en problemspelare. En spelare med spelproblem stör inga andra kunder, förstör ingen inredning, har liten eller ingen kontakt med personalen men kan tänkas fortsätta bränna pengar hög fart.
  • Information om spelproblem. Även kraven på information om vart man kan vända sig när man har problem är ganska löst hållen. Redan idag har majoriteten av spelbolagen fyllt sina sidor med information om spelproblem och vart man kan vända sig. Problemet är att det är illa skrivna, direktöversatta texter med länkar till behandlingsalternativ i typ Birmingham. Ingen svensk spelare har någonsin blivit hjälpt av det.
  • Bonusarna blir kvar. Och risken är väl att Svenska Spel och andra aktörer inför bonusar nu. Det är något olyckligt ur ett spelansvarsperspektiv, men det är oklart hur stor roll det spelar.
  • Utbetalningar. Som tidigare har nämnts hade jag gärna sett att man inte skulle kunna spela bort de pengar i väntan på att spelbolaget för över dem till sitt konto, men något sådant förslag hittar jag inte.
  • Insättningsgränser. Utredningen gör ett ganska stort nummer av att man bör införa obligatoriska insättningsgränser, där spelaren på förhand bestämmer hur mycket man kan tänka sig att spela för. Man kan få känslan av att utredningen hoppas att det är det här som verkligen ska hjälpa problemspelarna. Men spelarna kan lika gärna sätta 45 miljoner som insättningsgräns och de flesta bolag har redan den typen av verktyg idag. Stödet för att insättningsgränser skulle särskilt väl fungera är tyvärr ganska svagt (Ladouceur et al., 2012).

Referenser

Ladouceur, R., Blaszczynski, A., & Lalande, D. R. (2012). Pre-commitment in gambling: a review of the empirical evidence. International Gambling Studies, 12(2), 215-230.

Vilka blir bättre av behandling för spelberoende?

I förra inlägget beskrev jag den nyligen publicerade SBU-rapporten, som anger att det finns ett svagt stöd för att KBT är en effektiv behandling för spelproblem. Men det är också tydligt att inte alla blir bättre av behandling. Vilka tycks bli bättre av behandling för spelproblem?

Merkouris et al. (2016) har analyserat resultaten från 50 studier om behandling för spelproblem och hittade sammanlag 60 olika faktorer som i åtminstone en studie hade påverkat utfallet av behandlingen för spelproblem. Av dem var 12 relaterade till själva behandlingen, 11 till socio-demografiska variabler, 21 till psykologiska variabler och 16 till själva spelen. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte betyder att det inte finns andra variabler som betyder mycket för utfallet av behandling, men det är just de här variablerna som man har forskat om, av olika anledningar.

Få tydliga faktorer

Artikelförfattarna har undersökt hur olika faktorer påverkar vid olika mättillfällen (alltså precis efter behandling och vid 3-, 6-, 12-månadersuppföljningar) och kommer fram till att följande faktorer har en någorlunda konstant positiv effekt på utfallet av behandling:

  • Manligt kön
  • Låga nivåer av depression

Och följande faktorer ger ”sannolikt” en positiv effekt på utfallet av behandling:

  • Högre ålder
  • Mindre allvarliga spelproblem
  • Lägre nivåer av spelande
  • Lägre alkoholanvändning
  • Deltagit i fler sessioner av behandlingen

Det är värt att notera att många faktorer bara undersöks i en studie och inte alltid vid fler än ett tillfälle. Sammantaget blir dock bilden att ju ”lättare” problemen är, desto bättre är utfallet i behandlingen. Dessutom verkar yngre och kvinnor ha sämre utfall av behandlingen. Det är kanske inte så förvånande att personer med en tyngre och mer komplex problematik inte får ett lika bra utfall som andra, men det är mer oklart varför kvinnor skulle få sämre resultat än män. Eventuellt beror det på att kvinnor med spelproblem mår sämre än män med spelproblem, eller att behandlingarna i högre grad är anpassade efter mäns spelande.

Men det är viktigt att komma ihåg att resultaten gäller för stora grupper av patienter och kan inte användas för att förutse hur det kommer att gå för enskilda individer. För verksamma kliniker kan det ändå vara viktigt att beakta sådant som samsjuklighet och ålder när man planerar en behandling.

Referenser:

Merkouris, S. S., Thomas, S. A., Browning, C. J., & Dowling, N. A. (2016). Predictors of outcomes of psychological treatments for disordered gambling: A systematic review. Clinical Psychology Review, 48, 7-31.

Färre spelar, färre spelberoende men fler spelare spelberoende

I juni presenterades de första siffrorna från den senaste omgången av den stora befolkningsstudien SWELOGS. SWELOGS genomfördes första gången 2008-2009 och har nu fått en uppföljare med siffror från 2015-2016. Allt material är inte släppt men huvuddragen presenterades i slutet på juni. En sammanfattning hittar du här: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/spel/swelogs-prevalensstudie-2015/

Sammanfattningsvis verkar det som andelen i befolkningen som har problem med spel om pengar minskar något (ungefär 2%), precis som andelen personer som överhuvudtaget spelar (ungefär 58%). Gruppen som spelar varje månad minskar kraftigt från 44% till 27%. Däremot verkar gruppen med allvarliga problem, som kan antas ungefär motsvara de med spelberoende, ökar något till 0,4% av befolkningen (jämfört med 0,3% vid förra mätningen).

Det är mycket positivt att antalet personer med spelproblem minskar totalt sett. Samtidigt ökar andelen spelare som har spelproblem, vilket innebär en större ojämlikhet i fråga om spelrelaterad hälsa. Generellt sett verkar spel om pengar ha gått från ett folknöje till ett specialintresse för ett fåtal, med större risk för de som deltar.

MI bättre än grupp-KBT för personer med alkohol- och spelproblem

Motiverande samtal (MI) är bättre än kognitiv beteendeterapi i grupp för personer som både har spelproblem och alkoholproblem (Josephson, Carlbring, Forsberg & Rosendahl, 2016). Samtidigt är grupp-KBT bättre för de som ”bara” har spelproblem. Det är slutsatserna i en ny svensk studie som nyligen publicerades i tidskriften PeerJ.

Forskarna har undersökt behandlingsresultaten från 53 personer med spelproblem som lottades till en av två behandlingsformer: fyra gånger á 50 minuter MI individuellt eller 8 gånger á 3 timmar KBT i grupp. Huvudresultaten från studien publicerades redan för några år sedan (Carlbring, Jonsson, Josephson & Forsberg, 2010) och visade på att det inte var några skillnader överlag i effektivitet mellan behandlingarna, men den här studien går alltså igenom resultaten i detalj.

Resultaten skulle kunna betyda att olika interventioner passar olika patienter beroende på hur det ser ut med eventuell samsjuklighet. Det är också en bärande tes i till exempel pathways models, som identifierar tre olika vägar in i spelberoende, vilket kräver olika behandlingar.

Samtidigt är interventionerna inte helt jämförbara: den ena ges individuellt fyra gånger medan den andra ges i grupp åtta gånger. Det innebär att både kontexten och längden på behandlingarna skiljer sig åt, förutom själva innehållet i behandlingen. Men det kan ändå ge en fingervisning om att olika sorters problem kan behöva olika lösningar, även när spelandet är den gemensamma nämnaren.

Mer läsning:

Per Carlbring har även skrivit om studien på sin hemsida.

Referenser:

Josephson, H., Carlbring, P., Forsberg, L., & Rosendahl, I. (2016). People with gambling disorder and risky alcohol habits benefit more from motivational interviewing than from cognitive behavioral group therapy. PeerJ, 4, e1899.

Carlbring, P., Jonsson, J., Josephson, H., & Forsberg, L. (2010). Motivational interviewing versus cognitive behavioral group therapy in the treatment of problem and pathological gambling: A randomized controlled trial. Cognitive Behaviour Therapy, 39(2), 92-103.

 

Spela på börsen *uppdaterad version*

Satsar du pengar för att vinna en större summa? Är förutsättningarna att vinna delvis okända för dig? Är det fler än du som satsar och är deras och ditt utfall delvis beroende av varandra? Har du svårt att kontrollera hur mycket du satsar?

Om du svarar ja på ovanstående frågor kanske du har problem med spel om pengar. Eller kanske med ”spel” på börsen (till exempel aktier eller optioner)? Under mina fyra år i spelberoendefältet har jag stött på ett antal personer som har haft problem med sitt ”spelande” på olika typer av värdepapper som aktier eller optioner. De flesta investerare placerar sina pengar långsiktigt, men i fallet med daytrading, där handeln sker snabbt och oftast avslutas innan börsen stänger, finns det stora möjligheter att ”spela”.

Ett spelberoende som andra?

De personer jag har träffat har oftast upplevt att de har varit beroende och att det har skapat stora negativa konsekvenser för dem, inte minst ekonomiska. I allmänhet har de även spelat i mer traditionell bemärkelse: i synnerhet på sportspel av olika slag. Det framstår som ganska naturligt då daytrading och vissa typer av sportspel nästan är identiska i sin uppbyggnad.

Båda handlar om att förutspå framtida händelser vars utfall ingen vet, men som kan förutspås bättre ju större kunskap man har. Samtidigt finns det andra spelare som har precis samma ambitioner som du, vilket gör det meningslöst att satsa alla pengar på serieledaren respektive det stabilast växande företaget. Det inbjuder den som spelar att ta stora risker för att vinna något. Oavsett om du ”spelar” på börsen eller på Premier League vill du förutse det som andra spelare inte ser: de oväntade resultaten.

11943050564_ec8cdd58e8_z

Samtidigt finns det förstås en skillnad där aktiemarknaden över tid präglas av tillväxt. Det är även en verksamhet som i allra högsta grad är sanktionerad av samhället och som har stor, om än omdiskuterad, betydelse för världsekonomin. Ändå är det lite märkligt att fenomenet i princip aldrig nämns i spelberoendeforskningen, för det förekommer helt klart. Det har också blivit lite av ett huvudbry när vi genomför våra studier: ska personer med den här typen av problem tillåtas delta i forskning om spelberoende?

Forskningen om spel på börsen

Forskningslitteraturen kring att spela på aktier är begränsad. Men det finns några studier som har försökt ta sig an ämnet. Granero et al. (2012) undersökte skillnader och likheter mellan 1470 patienter som ”bara” hade spelproblem, 76 patienter som främst hade spelproblem, men som även spelade på börsen och 18 patienter som främst spelade på börsen men som även hade vanliga spelproblem. Framför allt såg de skillnader i utbildningsnivå: de som spelade på börsen hade betydligt högre utbildning och hade en stabilare familjesituation än de som bara hade spelproblem, vilket även bekräftas i en studie av Young-Chul et al. (2015). På det stora hela hittade de dock inga betydande skillnader mellan grupperna utan de liknade varandra avseende ålder, kön och psykologiska variabler.

”…de som spelade på börsen hade betydligt högre utbildning och hade en stabilare familjesituation än de som bara hade spelproblem…”

Andra studier visar framför allt på likheter mellan grupperna i hur beroendet utvecklas och manifesteras: man vinner i början, man jagar förluster, man tappar kontrollen och man uppvisar en rad ”tankefällor” som att minnas vinster bättre än förluster eller att tro att tidigare utfall påverkar kommande utfall (Grall-Bronnec et al., 2015; Markovic et al., 2012; Turner, 2011).

På det stora hela verkar det finnas små skillnader mellan grupperna, även om litteraturen är väldigt begränsad. Men det verkar finnas en socio-ekonomisk skillnad mellan de som spelar på aktier och de som inte gör det. Det är kanske inte så förvånande; det krävs i allmänhet finansiella resurser för att kunna investera i värdepapper i en sådan omfattning att det kan betraktas som spel.

En betydande skillnad är förstås synen på spel respektive spel på börsen. Att handla på börsen ses i allmänhet som en sofistikerad verksamhet som kräver en stor intellektuell kapacitet och självbehärskning. Spel om pengar, däremot, omges ofta av en ganska vulgär inramning och ses sällan som en särskilt viktig del av samhällslivet, trots att det på det individuella planet kan vara nästan identiska handlingar. Å andra sidan slipper bettingspelare att beskyllas för att ha förstört världsekonomin.

*Uppdatering*

Det visade sig efter att jag skrev det här att Lotterinspektionen hade tagit sig an ämnet i sin årliga rapport om spelmarknaden 2014 (sidan 47). Det är riktigt intressant läsning, signerat den brittiska spelforskaren Mark Griffiths. Han argumenterar för att den här typen av spekulation är fullt jämförbar med spel om pengar, i synnerhet sedan introduktionen av så kallad ”spread betting” som möjliggör andra typer av spel, till exempel att satsa pengar på ett lag som nästan garanterat förlorar genom att lägga till andra parametrar än bara vinst och förlust i spelet. Principen med spread betting kommer ursprungligen från just aktiemarknaden.

Jag kan även nämna att Lotterinspektionen i ett twitter-svar anger att de inte har tagit ställning i frågan:

Referenser

Grall-Bronnec, M., Sauvaget, A., Boutin, C., Bulteau, S., Jiménez-Murcia, S., Fernández-Aranda, F., … & Caillon, J. (2015). Excessive trading, a gambling disorder in its own right? A case study on a French disordered gamblers cohort.Addictive behaviors.

Granero, R., Tárrega, S., Fernández-Aranda, F., Aymamí, N., Gómez-Peña, M., Moragas, L., … & Jiménez-Murcia, S. (2012). Gambling on the stock market: an unexplored issue. Comprehensive psychiatry, 53(6), 666-673.

Marković, H., Nikolac, N., Tripković, M., Haluga-Golubović, I., & Ćustović, Z. (2012). Connection between addictive behavior and investing on the stock market in Croatia. Alcoholism, 48(2), 69-80.

Shin, Y. C., Choi, S. W., Ha, J., Choi, J. S., & Kim, D. J. (2015). Gambling disorder in financial markets: Clinical and treatment-related features. Journal of behavioral addictions, 4(4), 244-249.

Turner, N. E. (2011). The addictiveness of online brokerage services: A first person account. Journal of Gambling Issues, 113-129.