Etikettarkiv: Hasardspelsyndrom

ICD-11 är här! Nya beroendekriterier för hasardspel och datorspel

Den 18 juni 2018 släpptes International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11) [1]. ICD är det internationella diagnostiska system som förvaltas av Världshälsoorganisationen (WHO) sedan 1948. ICD är den diagnosmanual som officiellt ska användas inom svensk hälso- och sjukvård. Även om det inte finns någon svensk version av ICD-11 än så kommer de nya diagnostiska kriterierna bli viktiga i Sverige. Ur ett spelperspektiv är också nya ICD -11 specifikt intressant av flera olika anledningar.

Hasardspel i ICD-11

Hasard/pengaspel ryms under diagnosen Gambling Disorder (diagnoskod 6C50) och består av 1) kontrollförlust över pengaspelande, 2) prioritering av spelande framför andra intressen eller dagliga aktiviteter, samt 3) fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Diagnosen specificeras i spelande huvudsakligen offline (diagnoskod 6C50.0), huvudsakligen online (diagnoskod 6C50.1) eller ospecificerad (diagnoskod 6C50.Z).

Riskpengaspelande hamnar under diagnosen Hazardous gambling or betting (diagnoskod QE21). Dessutom uppmärksammas anhörigas situation under diagnosen Problems related to primary support group, including circumstances, unspecified. Problem related to gambling in the family (diagnoskod QE70.Z).

Datorspel i ICD-11

En problematik som ofta diskuteras i samband med spel om pengar är datorspelsproblem/ datorspelsberoende. Nu har ICD-11, som första diagnosmanual, infört detta som en ”officiell” diagnos: Gaming Disorder (diagnoskod 6C51). Precis som Gambling Disorder kännetecknas Gaming Disorder av 1) kontrollförlust över datorspelande, prioritering av spelande framför andra intressen eller dagliga aktiviteter, samt 3) fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Diagnosen specificeras i spelande huvudsakligen online (diagnoskod 6C51.0), huvudsakligen offline (diagnoskod 6C51.0) eller ospecificerad (diagnoskod 6C51.Z). Riskdatorspelande hamnar under diagnosen Hazardous gaming (diagnoskod QE22).

Referenser

  1. http://www.who.int/classifications/icd/en/

 

Introduktionsdag för Socialtjänsten om spelmissbruk och spelberoende

 

From och med 1 januari 2018 förändras socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Lagändringarna medför bland annat ett utvidgat ansvar för socialtjänsten att förebygga, motverka och bistå med insatser vid spelmissbruk.

Idag håller Viktor Månson, Olof Molander från Centrum för psykiatriforskning och Jonny Andersson från Spelberoendes riksförbund en introduktionsdag om spelberoende för socialtjänsten i Stockholms stad i Filadelphia kyrkan. På schemat står bland annat nya lagstiftningen, anhöriga, samsjuklighet och hur man praktiskt kan arbeta med spelproblem utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Källor:
Socialstyrelsen. (2017). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Retrieved from http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20774/2017-12-20.pdf

SCID intervju för spelberoende: ny svensk översättning av SCI-GD!

Forskningen kring spelberoende har kännetecknats av en lång rad olika mått och instrument. Det här är problematiskt bland annat då man försöker jämföra vilka behandlingsmetoder som är mest effektiva. Sedan de nya DSM-5 diagnoskriterierna (Hasardspelsyndrom) räknas spel om pengar som en missbruksproblematik, jämte alkohol och droger. Hasardspelsyndrom finns dock inte med i kliniska diagnostiska intervjuer såsom Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.) eller Structured Clinical Interview for DSM Disorders (SCID).

Av denna anledning utvecklade Steinberg, Rounsaville and Potenza (Grant et al., 2004) ett ”speltillägg” till SCID: Structured Clinical Interview for Pathological Gambling (SCI-GD). Precis som SCID, är SCI-GD ett semistrukturerat diagnostiskt intervjustöd. Intervjuaren ställer riktade frågor såväl som öppna följdfrågor. Syftet är att systematiskt samla in kliniskt relevant information som ligger till grund för att intervjuaren fortlöpande under intervjun ska kunna pröva olika DSM kriterier. Förutom om diagnos för Hasardspelsyndrom uppfylls, preciseras även allvarlighetsgrad (mild, måttlig, eller svår). Tiden för att genomföra den diagnostiska intervjun beräknas ta 15 minuter.

SCI-GD utmärker sig för att ha mycket goda psykometriska egenskaper (test-retest reliabilitet 0.97, Cronbachs alpha 0.94, samtidig validitet (SOGS, 0.78), sensivitet 0.88. specificitet 1.00, positivt prediktivt värde 1.0 och negativt prediktivt värde 0.66). Några svenska normer finns ännu inte. SCI-GD har nyligen översatts till svenska.

SCI-GD planeras användas i en större nationell studie som syftar till att bättre upptäcka spelproblem inom sjukvården och socialtjänsten. Intervjuare kommer att få genomgå en fördjupad utbildningsinsats i Hasardspelsyndrom, diagnostik och få tillgång till SCI-PG instrumentet. Intresserade kan kontakta olof.molander@ki.se för mer info.

Originalartikeln för SCI-GD finns att läsa i Psychiatry Research, här.

Copyright © 2004, Steinberg, Rounsaville and Potenza. Svensk (”back-translation”) översättning av SCI-GD © 2017 gjord av Olof Molander, Viktor Månsson och Anne H Berman, Karolinska Institutet, efter godkännande från Jon E Grant.

Se även: http://fbanken.se/form/274/structured-clinical-interview-for-pathological-gambling

Referenser:
Grant J.E., et al., Preliminary validity and reliability testing of a structured clinical interview for pathological gambling. Psychiatry Research, 2004. 128(1): p. 79-88.

Borde fler räknas som spelberoende?

Ungefär 0,4% av den svenska befolkningen beräknas uppfylla diagnosen hasardspelssyndrom (vilket oftast kallas spelberoende), medan ytterligare 1,3% beräknas ha förhöjd risk för att uppfylla kriterierna för en diagnos*.

För att diagnosticeras med hasardspelssyndrom enligt psykiatrins diagnosmanual DSM-5 ska man uppfylla 4 av följande 9 kriterier:


A. Ihållande och återkommande problematiskt spelbeteende som leder till kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning som tar sig uttryck på fyra (eller fler) av följande sätt under en 12-månadersperiod:

  1.  Upptagenhet. Tänker ständigt på spel, till exempel är upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa speltillfälle eller av att fundera över hur man kan skaffa pengar att spela med.
  2. Tolerans. Behöver spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningseffekten.
  3. Kontrollförlust. Har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande.
  4. Abstinens. Blir rastlös eller irriterad vid försök att begränsa eller sluta upp med sitt spelande.
  5. Flykt. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet, till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression.
  6. Jagar förluster. Återvänder en annan dag för att vinna tillbaka bortspelade pengar.
  7. Lögner. Ljuger för anhöriga, terapeuter eller andra personer för att dölja vidden av sitt spelande.
  8. Sociala konsekvenser. Har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av sittspelande
  9. Ekonomiskt beroende. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk krissituation som uppstått på grund av spelandet.

B. Spelbeteendet förklaras inte bättre av en manisk episod.


Dessutom finns det en klassificering i milt (4-5 kriterier), måttligt (6-7 kriterier) och svårt (8-9 kriterier) hasardspelsyndrom.

Är det för få med diagnos?

Nu ifrågasätts om gränsdragningen vid fyra av nio kriterier egentligen är rimlig och om klassificeringen i svårighetsgrad stämmer med verkligheten. I en studie med nästan 600 unga spelare visade det sig att de som uppfyllde 2-3 diagnoskriterier inte skilde sig avsevärt mot de med 4 eller fler diagnoskriterier (Chamberlain et al., 2017). I fråga om psykisk ohälsa, annat missbruk och neurokognitiv förmåga var grupperna i princip identiska. Det enda som skilde dem åt var att den senare gruppen hade upplevt betydligt värre konsekvenser av sitt spelande; socialt, ekonomiskt och relationsmässigt. Men det skulle lika gärna kunna bero på att spelandet har pågått under en längre tid för den gruppen, snarare än att indikera ett mer allvarligt beroende. Däremot skilde sig de båda problemgrupperna markant från den tredje gruppen, den utan diagnoskriterier. Framför allt var det diagnoskriterium 6: att jaga förluster som särskiljde de som hade problem och de som inte hade det.

Färre kriterier för substansberoende

Weinstock et al. (2017) har en annan typ av invändning mot antalet diagnoskriterier för hasardspelssyndrom. De konstaterar att andra beroendesyndrom i DSM-5 kräver betydligt färre diagnoskriterier, 2 av 11 istället för 4 av 9. Nu är det förstås svårt att jämföra olika diagnoser, men det finns ju ett stort överlapp mellan diagnoskriterier, etiologi och möjliga orsaker till både spelberoende och andra beroendediagnoser. I sin studie fann de att de som hade subkliniskt spelberoende (alltså 2-3 diagnoskriterier) hade samma sorts psykiska och sociala problem som de med motsvarande antal diagnoskriterier för substanssyndrom (som alltså hade en diagnos).

Mild, måttlig, svår

En tredje artikel som riktar kritik mot DSM-5-diagnosen riktar in sig på uppdelningen i milt, måttligt och svårt hasardspelssyndrom (Grant et al., 2017). Men författarna hittar ingen skillnad mellan de med måttliga respektive svåra problem; de har ungefär samma sorts psykiska ohälsa, förlorade mer pengar och var äldre. Däremot hittade de avgörande skillnader mellan dessa båda grupper och de med milt hasardspelssyndrom. Författarna antyder indelningen av svårighetsgrad kanske inte stöddes av så mycket forskning, utan tillkom utifrån ett viss godtycke.

En intressant detalj är att Jon E. Grant, som står med som författare i två av artiklarna en gång var med och tog fram kriterierna för hasardspelssyndrom. Kanske är det läge att se över hela diagnosen?

Referenser

Grant, J. E., Odlaug, B. L., & Chamberlain, S. R. (2017). Gambling disorder, DSM-5 criteria and symptom severity. Comprehensive psychiatry, 75, 1-5.

Chamberlain, S. R., Stochl, J., Redden, S. A., Odlaug, B. L., & Grant, J. E. (2017). Latent class analysis of gambling subtypes and impulsive/compulsive associations: Time to rethink diagnostic boundaries for gambling disorder?. Addictive Behaviors, 72, 79-85.

Weinstock, J., April, L. M., & Kallmi, S. (2017). Is subclinical gambling really subclinical?. Addictive Behaviors.

  • Folkhälsomyndigheten mäter spelproblem med frågeformuläret PGSI och det går inte att säga exakt hur det motsvarar de som skulle få en diagnos.

Hasardspelsyndrom är nya namnet på spelberoende (i DSM-5)

Nu är det klart att ”Hasardspelsyndrom” blir det nya officiella namnet på det som tidigare hetat ”spelmani”. Den absolut vanligaste benämningen är dock ”spelberoende” (och kommer säkert att förbli lång tid framöver). Detta framgår i den nyss utkomna översättningen av DSM.

Det första förslaget var att diagnosen skulle heta ”spelsyndrom”, men det har alltså nu ändrats. Förändringen, även om ordet är gammalmodigt, tycker jag är till det bättre. Det visar att det handlar om pengar och inte dataspel så som World of Warcraft etc. Syndrom betyder

En stor nyhet, som dock offentliggjordes redan i maj 2013,  är att diagnosen flyttats från ”impulskontrollstörning” till ”Icke substansrelaterade beroende syndrom”.  Dessutom har antalet kriterier modiferats från att man ska uppfylla 5 av 10 så krävs nu 4 av 9 under samma 12-månadersperiod. Detta ökar i ett slag antalet personer som uppfyller kriterierna  (dvs det finns fler personer med  hasardspelsyndrom jämfört med spelmani).

Definition av syndrom: ”Flera samtidigt uppträdande fenomen vilka sammantagna ger en bild av ett bakomliggande förhållande eller förlopp.” (Wikipedia)

Notera också att det inte heter ”Hasard-spels-syndrom” utan ”Hasard-spel-syndrom” (med ett s). Vad tycker du – är hasardspel ett bra namn? Skriv gärna vad du tycker här nedan!

DSM
Hasardspelsyndrom är det nya namnet på spelberoende och har nu 9 istället för 10 kriterier.

 Visste du att: även ”personlighetsstörning” har nytt namn? Läs mer här…