Kategoriarkiv: Spel om pengar

Hur påverkas spelandet av lågkonjunkturen?

Vi verkar stå inför, eller vara mitt inne i, en lågkonjunktur. Det väcker en del farhågor om att det skulle kunna öka antalet personer med spelberoende. Det är ganska lätt att förstå: arbetslösa och personer med en svag ekonomi har generellt en högre risk för att utveckla spelproblem. Om man befinner sig i en pressad ekonomisk situation kan givetvis spelandet ses som en sista utväg och det kan innebära att man också fastnar i ett beroende. Hur ser då forskningen ut om spel och spelproblem under kristider?

Kriserna verkar avlösa varandra. Efter pandemin och Rysslands krig mot Ukraina tycks vi nu stå inför en lågkonjunktur med skenande inflation, banker som svajar och sannolikt en ökad arbetslöshet som följd. Vid alla konjunkturnedgångar och kriser finns det en oro för att det ska leda till ett ökat spelande och ökande spelproblem. Det handlar ofta om att man vet att personer med låg socioekonomisk status i allmänhet har en högre risk för spelproblem och att en ekonomisk kris riskerar att göra att fler människor får en sänkt levnadsstandard. Spelande kan nästan ses som ”rationellt” om man tänker att det är enda vägen att ta sig ur en besvärlig finansiell situation. Man skulle också kunna tänka sig att billigare former av spel är en typ av underhållning folk ändå kan tänka sig att unna sig, när många andra nöjen inte är möjliga att ägna sig åt. Det är i så fall en slags variant på fenomenet att försäljningen av sötsaker går upp under lågkonjunktur.

Forskningen om spelande vid lågkonjunkturer har bland annat studerat spelmönstren i de ekonomiskt hårt drabbade länderna Grekland och Island under finanskrisen 2008 och åren därefter. I tre studier undersökte Thor Olason och kollegor (2015) förändringarna på Islands spelmarknad vid tre tillfällen under krisen. De kom fram till att spelandet ökade något, trots (eller på grund av) att islänningarnas ekonomi kraftigt försämrades under samma tid. Samtliga spelformer, utom spelautomater, såg en uppgång under de här åren. De som drabbades finansiellt av krisen var också 52% mer benägna att köpa lotter jämfört med de som inte drabbades.

En studie av hur mycket amerikaner spenderade på spel under åren 1958-2010 (Horváth & Paap, 2012) ger en liknande bild. Lotterier och skraplotter tycktes vara okänsliga för lågkonjunkturer, medan kasinon minskade sin omsättning under samma perioder. De båda studierna visar alltså att konjunkturens påverkan på spelandet till viss del har att göra med vilket spel som avses. Det är lätt att tänka sig att en relativt billig skraplott som kan ge hopp om en storvinst kan locka många i en ekonomiskt utsatt situation. Att däremot packa väskan för att tillbringa tre dagar bland musikalshower, paraplydrinkar och pokerbord i Las Vegas kasinomiljöer är nog bland det första som ryker bland folks prioriteringar. Kanske är det samma sak med de spelautomater som i bästa fall utlovar en tusenlapp i vinst, det är inget man prioriterar att lägga pengar på.

Den stor farhågan gäller förstås inte det kontrollerade spelandet utan att fler människor riskerar att få spelproblem eller förvärra sina spelproblem till följd av en ekonomisk kris. Det här är lite krångligare att reda ut jämfört med att bara kika på omsättningen hos spelbolagen, inte minst för att det är en ganska liten andel av befolkningen till att börja med. I en grekisk studie av Economou och kollegor (2019) fann man att de som hade börjat spela under den ekonomiska krisen hade en ökad risk för att utveckla spelproblem, men eftersom det också var den första undersökningen av prevalensen av spelproblem som någonsin gjorts i Grekland fanns det inga siffror bakåt i tiden att jämföra med. Den ovan nämnda isländska forskargruppen kom i en senare studie dock fram till att krisen på Island inte hade orsakat att fler hade spelproblem (Olason och kollegor (2017)). I en svensk kontext finns det ett visst glapp, där en prevalensundersökning gjordes 2008 och nästa 2015, men där syns inte heller någon tydlig ökning av andelen med spelproblem. I ett uttalande från Svenska Spel uppger de att de inte heller ser någon ökning av riskspelandet för närvarande.

En jämförelse är förstås coronapandemin som till viss del var en ekonomisk kris. Den tycks delvis ha dämpat spelandet (åtminstone under de tider det inte fanns så mycket sport att spela på) men att vissa redan sårbara grupper tycks ha fått värre problem. Som andel av befolkningen tycks det dock inte heller då blivit fler med spelproblem.

Det finns alltså en hel del som tyder på att försäljningen av lotter kommer att öka under den ekonomiska krisen, men förutom det är det svårt att göra prognoser. Sannolikt kommer andelen med spelproblem vara ganska konstant, men så vitt jag vet finns det alltså bara en enda studie som verkligen har undersökt det. Man ska också komma ihåg att vad som är sant för hela befolkningen inte behöver vara sant för enskilda individer. Man bör även komma ihåg att spelmarknaden i Sverige idag skiljer sig markant från hur det var i Grekland 2008, i USA på 50-talet och även på Island för 15 år sedan. Det kan ha betydelse för hur många som utvecklar eller förvärrar sina spelproblem, men det är svårt att veta hur stor roll det har. Dessutom finns det givetvis andra faktorer som spelar roll: vilket skyddsnät som finns och hur skatter, regleringar och avgifter ser ut.

Bild: Midjourney med prompten ”A detailed picture that shows a person sitting alone at a table, staring at several lottery tickets in their hand with a worried expression. In the background, there are dark clouds and stormy weather, symbolizing the economic hardship. There is also a slot machine in the background –aspect 3:2 –v 5 – Image #1 @ZiKE!”

Referenser

Economou, M., Souliotis, K., Malliori, M., Peppou, L. E., Kontoangelos, K., Lazaratou, H., … & Papageorgiou, C. (2019). Problem gambling in Greece: prevalence and risk factors during the financial crisis. Journal of Gambling Studies35, 1193-1210.

Horváth, C., & Paap, R. (2012). The effect of recessions on gambling expenditures. Journal of Gambling Studies28, 703-717.

Olason, D. T., Hayer, T., Brosowski, T., & Meyer, G. (2015). Gambling in the mist of economic crisis: Results from three national prevalence studies from Iceland. Journal of Gambling Studies31, 759-774.

Olason, D. T., Hayer, T., Meyer, G., & Brosowski, T. (2017). Economic recession affects gambling participation but not problematic gambling: Results from a population-based follow-up study. Frontiers in psychology8, 1247.

Spelberoendebehandlare – vilka är dom?

Vi vet ganska mycket om spelproblem och ganska mycket om dess behandling. Däremot finns det nästan ingen forskning om de som ska leverera behandlingen: behandlarna. I en ny studie kanske vi hittar en pusselbit.

Det publiceras flera vetenskapliga artiklar om dagen om spelberoende: dess karakteristik, orsaker och dess behandling. Medan både de med spelproblem och själva behandlingarna som ska motverka spelproblemen är relativt väl utforskade vet vi (i forskningen) nästan ingenting om de som ska genomföra behandlingen: behandlarna. Därför saknas en viktig pusselbit av vår förståelse för hur spelproblem ska behandlas och förebyggas.

Bild: Alex Green

I en rykande färsk studie har undertecknad, tillsammans med Viktor Månsson, Ewa Samuelsson och Anne Berman undersökt vilka behandlingar som används, vad behandlare prioriterar i behandling och hur de själva ser på sin kliniska kompetens hos 188 svenska spelberoendebehandlare. Deltagarna fick svara på en enkät om hur deras arbete med spelproblem ser ut i form av vilka behandlingar de ger, vilka komponenter behandlingarna innehåller och hur trygga de upplever sig vara som spelberoendebehandlare.

Ansvaret för behandling av spelproblem delas av både socialtjänsten och sjukvården och i vår studie var en stor majoritet (163 av 188) anställda av socialtjänsten. Den vanligaste yrkestitlarna var socionom (36%), följt av beteendevetare (13%) och behandlingspedagog (9%). I snitt hade de arbetat i 16 år i sitt yrke, men det betyder förstås inte att de hade arbetat med spelproblem under hela den tiden. De flesta träffar egentligen ganska få personer med spelproblem, 72% av de svarande anger att de träffar två klienter eller färre med spelproblem varje månad. Endast 6% träffar mer än 10 klienter i månaden. Det gör att det är många som dessvärre har relativt få tillfällen att utveckla sin färdigheter som behandlare.

De flesta anger att de arbetar med KBT i någon form, 77% av de tillfrågade och bland sjukvårdspersonalen är det 95%. Det är ju glädjande då det också är den behandlingsmetod Socialstyrelsen rekommenderar. Motiverande samtal (MI) anges av 74% och lite mer otydligt beskrivna metoder som stödsamtal (55%) och stöd för anhöriga (37%) är relativt vanliga, åtminstone inom socialtjänsten. En dryg tredjedel (främst inom socialtjänsten) arbetar med 12-stegsbehandling, vilket dessvärre saknar forskningsstöd för spelproblem.

En annan aspekt var vilka delar av behandlingen behandlarna prioriterade. Av en lång rad alternativ (se nedan) var det motivationshöjande arbete som rankades som viktigast, kanske för att det är en komponent som förekommer i princip alla behandlingar.

En avslutande del var att behandlarna fick ranka hur de såg på sina färdigheter eller roll som spelberoendebehandlare. Det ger inget mått på hur bra man egentligen är på att behandla spelproblem utan anger hur trygg man upplever sig vara i sin yrkesroll. Vi undersökte om sådant som kön, typ av arbetsplats, utbildning och typ av behandling spelade roll för känslan av trygghet, men det visade sig inte ha någon effekt på gruppnivå. Det som däremot spelade roll var hur många klienter man träffade. Ju fler klienter man träffade, desto tryggare var man i sin roll som spelberoendebehandlare. Det är kanske inget överraskande resultat, det är ju snarare rätt rimligt att man upplever sig trygg med något man har gjort många gånger. Med tanke på hur många som endast träffade ett fåtal klienter i månaden väcker det en del frågor om huruvida det här kan vara ett potentiellt problem. Det här kan möjligen vara ett argument för att försöka samla spelberoendekompetensen hos ett något mindre antal behandlare som istället arbetar lite mer med spelberoende. Det skulle ge större möjlighet att öva sina behandlarfärdigheter och öka sin trygghet i rollen.

Referens

Månsson, V., Samuelsson, E., Berman, A. H., & Nilsson, A. (2022). Treatment for problem gambling and counselors’ perception of their clinical competence: a national web survey in Sweden. Addiction science & clinical practice17(1), 1-11.

Ny behandlingsmanual för att behandla spelproblem!

Glada nyheter! Lagom till julhandeln släpps ”Behandla spelproblem med KBT” av undertecknad och Viktor Månsson på förlaget Studentlitteratur. Manualen är tänkt att ge dig som stöter på spelproblem i yrket en handfast behandlingsmanual byggd på evidensbaserade metoder och samtidigt ge en ordentlig introduktion till fältet. Vår tanke är också att manualen ska gå att anpassa till klientens behov så att de olika delarna av behandlingarna kan ges olika mycket utrymme beroende på hur klientens specifika spelproblem ser ut. Trevlig läsning!

När blir spelandet riskabelt?

Kan man säga att det finns en monetär gräns när spelande går från att vara underhållning till något mer riskfyllt? En ny svensk-norsk-kanadensisk studie verkar ge oss en viktig ledtråd.

Man tänker ju ofta att det finns en gräns för till exempel alkohol, där man kan konsumera ett visst antal enheter innan det blir problematiskt (det här är dock omtvistat om jag förstår saken rätt). För cigaretter tänker man ju tvärtom att varje bloss egentligen är förknippad med ökad risk för diverse hälsobesvär – det säkra rökandet finns alltså inte. Om det skulle finnas en ”säker” gräns för pengar nedlagt på spel skulle det vara av stort intresse inte bara för oss spelforskare. Det skulle kunna användas i preventivt syfte för att ge folk ett hum om vad som är (o)rimligt att spela för och det skulle kunna användas för ställa krav på spelbolagen om hur deras ansvarsarbete ska se ut. Man kan förstås invända att vi alla har olika ekonomiska förutsättningar att spela och att en gräns beräknad på en befolknings genomsnittliga riskgräns inte är särskilt välanpassad för individen. Men en tydlig, om än på medeltal beräknad, gräns skulle kunna vara en viktig vägledning eftersom de flestas inkomster trots allt håller sig inom en relativt begränsad ram. Techmiljardärer och oljeschejker får väl försöka räkna ut sina egna gränser på annat sätt.

Frågan om gränser för det säkra spelandet är inte ny, se till exempel mitt inägg från 2015 Finns det säkra spelandet?, men något konsensus har knappast funnits. Det är till och med så att olika forskarlag som använder samma data kan komma fram till två olika slutsatser: att det inte finns en gräns för när spelandet blir riskabelt eller att det (lite förenklat) går att identifiera en gräns på, säg, 500 kronor i månaden. Ett problem är också att det i många fall bygger på s.k självrapporterad data, dvs att spelare själva försöker uppskatta hur mycket de har spelat för och det har visat sig att felmarginalen i den typen av beräkningar är relativt stor.

En ny studie med data från nästan 36 000 individer ger nya insikter om eventuella säkra gränser för spelande (Jonsson et al., 2022). Studien bygger på faktiska speldata från kunder hos Norsk Tipping. Förutom att man slipper handskas med människors bristande minne är det en fördel i det här sammanhanget att Norsk Tipping har monopol på de flesta typer av spel i Norge. Det finns förstås en hel del individer som spelar på spelbolag som inte har licens i Norge, men på det stora hela ger det en relativt unik inblick i hur norskt spelande ser ut.

Sammanfattningsvis kommer forskarna fram till att det finns gränser för när spelandet blir mer riskfyllt (se bild), även om spelandet aldrig sker helt utan risk. Det rör sig till exempel om att per månad förlora mer än 54€n, att spela mer än 72-83 minuter eller mer än 8,7 dagar per månad. Vid dessa gränser ökar risken alltså markant, men mellan 5-10% av spelarna upplever någon form av spelproblem även under dessa gränser.

Journal of Behavioral Addictions 11, 3; 10.1556/2006.2022.00062

Gränserna som studien anger är något högre än i andra studier med självrapporterad data, vilket alltså kan bero på att uppskattningarna är mer exakta i den här typen av studier med faktiska speldata. Det kan ju förstås också bero på populationen studien utgår från: norrmån (på tal om oljeschejker), men ligger förstås ändå betydligt lägre än vad kanske de flesta spelbolag skulle hoppas på. Resultaten kan också ses som ett argument för at det behövs ett folkhälsoperspektiv på spelproblem: även de som spelar ganska begränsat upplever problem med sitt spelande, inte bara storspelarna.

Referens:

Jonsson, J., Hodgins, D. C., Lyckberg, A., Currie, S., Young, M. M., Pallesen, S., & Carlbring, P. (2022). In search of lower risk gambling levels using behavioral data from a gambling monopolist. Journal of Behavioral Addictions.

Känd från TV

I går var jag, Anders Nilsson, med i TV4-programmet Efter fem för att prata om spelproblem. I samma program deltog även entreprenören Per Holknekt som berättade om sina tidigare spelproblem och hans pågående rättsprocess mot spelbolaget Kindred. Du kan se inslaget i efterhand här:

https://www.tv4play.se/program/efter-fem/forskaren-om-svenskarnas-spelproblem-allvarlig-sjukdom/13785920?offset=3

Gränslandet mellan datorspel och hasardspel: lootlådor

Ordet spelberoende skapar ofta förvirring då det kan vara oklart om man syftar på spel om pengar eller dator- och tv-spel. Egentligen finns det många och betydande skillnader mellan de båda aktiviteterna: spel om pengar (hasardspel) bygger i högre grad på slumpens skördar, det går i allmänhet ut på att vinna pengar, det vänder sig till vuxna och det är en tillståndspliktig verksamhet med stränga böter för den som tillhandahåller spel på ett felaktigt sätt. Dessutom finns ju förstås en diagnos som sedan 40 år tillbaka beskriver hur man kan bli beroende av spel om pengar och vilka negativa konsekvenser det kan få. De senaste åren har dock även datorspelande blivit föremål för ökat intresse ur ett beroendeperspektiv och som vi tidigare har skrivit om är det numera en egen diagnos i WHO:s diagnostiska manual ICD-11.

Ibland finns det dock ett betydande överlapp mellan datorspel och hasardspel och det gäller i första hand det som kallas lootlådor (”loot boxes” på engelska). I korthet är en lootlåda ett slags virtuellt paket som spelaren inte på förhand vet vad det innehåller, men som ibland innehåller något som ger fördelar i spelet. Eftersom slumpen (eller, nåja, någon algoritm i spelet) styr vad lådorna innehåller och att de köps med riktiga pengar är det här väldigt likt lotteriverksamhet. Det är stora pengar det handlar om för datorspelsföretagen: 15 miljarder dollar varje år tjänar de på lootlådor.

Bland de 16-17-åringar som dagligen spelar datorspel hade 36% köpt lootlådor varje dag enligt Folkhälsomyndigheten. Sedan tidigare är det känt att det finns en viss beroendepotential i lootlådor, inte minst för unga. En översikt av vetenskapliga artiklar inom området såg att de som köpte lootlådor hade en ökad risk för att ha problem med ”vanliga” spel om pengar (Spicer et al., 2022). Studiernas design gör att det inte går att säga vad som orsakar sambandet; man skulle kunna tänka sig att samma personer som köper lootlådor har en högre risk för spelproblem, men också att lootlådorna kanske bidrar till att man spelar om pengar.

Nyligen gav norska Forbrukerrådet, som är en slags variant av föreningen Sveriges konsumenter, ut en rapport (på engelska) om lootlådor. Deras genomgång av två populära spel, FIFA 22 och Raid: Shadow Legends, visar att man som konsument är dåligt skyddad mot vad de beskriver som aggressiv marknadsföring, snedvridna sannolikheter till vinst, missvisande uppgifter om chanserna att vinna och riktad marknadsföring mot minderåriga. Det är högst problematisk ur ett konsumentskyddsperspektiv, men är det att betrakta som spel om pengar? I vissa fall kan man sälja sina vinster på en slags intern marknad, men i andra fall är det främst på marknader som inte är sanktionerade av spelföretagen, så vem ska då ställas till svars?

I förarbetet till den proposition om en stärkt spellagstiftning som i skrivande stund ligger på riksdagens bord har Konsumentverket getts i uppdrag att utreda ”lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel”, där lootlådor ingår. Där konstateras det att vissa EU-länder anser att dessa faller under spellagstiftningen, men verket rekommenderar ändå att det i Sverige även fortsättningsvis ska falla under olika konsumentskyddslagar snarare än under spellagen. Argumentet är ungefär ”det skulle bli för krångligt annars”, fast uttryckt på ett annat sätt. Det går att dra en parallell till ”spelande” på börsen: ur ett psykologiskt och psykiatriskt perspektiv är det inte nödvändigtvis någon skillnad mot vanligt pengaspelande, men det är svårt att reglera dem på samma sätt.

Referenser

Spicer, S. G., Nicklin, L. L., Uther, M., Lloyd, J., Lloyd, H., & Close, J. (2022). Loot boxes, problem gambling and problem video gaming: A systematic review and meta-synthesis. New Media & Society24(4), 1001-1022.

Förskingring och spelproblem

I en ny svensk studie redovisas de domstolsfall i Sverige mellan 2014-2018 där spelproblem anses ligga bakom brottet. Det är intressant läsning eftersom det förövarna skiljer sig så mycket från förbrytare i stort: de är oftast ostraffade, i övre medelåldern och kvinnor.

Att kriminalitet och spelproblem hänger ihop är inte någon nyhet. Jag har tidigare skrivit om det här på bloggen men att brottslighet och spelproblem hänger ihop är förstås något annat än att spelproblem orsakar spelproblem. Tidigare var ”kriminalitet som ett resultat av spelande” ett diagnoskriterium för att klassas som spelberoende (eller spelmani som det kallades då). Det kriteriet försvann eftersom det ansågs vara det sista kriteriet som uppfylldes och ansågs därför inte ha så stor betydelse för om man fick diagnosen eller inte. Med andra ord var ansåg man inte att kriteriet tillförde så mycket för diagnostiken, men det betyder inte att det är irrelevant för förståelsen av spelproblem.

Den nya studien av Per Binde, Jenny Cisneros Örnberg och David Forsström ger en intressant inblick i när spelandet med största sannolikhet faktiskt leder till kriminalitet. Genom att gå igenom 284 000 domar i svenskt rättsväsende vaskade de fram drygt 1200 där spelandet spelade en roll för de kriminella handlingarna, varav 282 var fall där spelandet var en otvetydig orsak.

Det rör sig i princip undantagslöst om brott begångna för att få tag i pengar: bedrägeri, förskingring och stöld, även om några fall av våldsbrott som följd av bråk om spelande finns med (och ett mord). Offren är både privatpersoner, företag och ideella organisationer. Det kan röra sig om s.k Blocket-bedrägerier där man tar betalt för en vara som inte finns eller en anställd som ”lånar” pengar från sin arbetsgivare. För de ekonomiska brotten rör det sig om 74 000 kronor per offer i medianvärde, men med stora variationer. För ideella organisationer rör det sig om ett medianvärde på nästan 450 000 kronor.

Det som sticker ut hos förövarna är att de jämfört med ”vanliga” brottsdömda är att de är äldre, oftare tidigare ostraffade och oftare kvinnor. Kvinnor stod för 24% av de dömda (mot 17% för vanliga dömda) och av dem var hela 77% tidigare ostraffade (mot 49% i befolkningen som helhet. Bland kvinnorna var 74% över 40 år mot 38% bland andra dömda kvinnor. För männen var fördelningen mer lik hur det brukar se ut bland dömda: 35% var över 40 mot 32% bland andra dömda män.

Det som sticker ut är med andra ord att så många äldre, tidigare ostraffade kvinnor begår spelrelaterade brott, i synnerhet vad det gäller förskingring. Författarna föreslår att det kan bero på att många kvinnor har den typen av arbeten eller förtroendeuppdrag som kan göra att man har tillgång till pengar. Man kan bara föreställa sig vilka tragedier som döljer sig bakom de här siffrorna när människor med ansvarsfulla jobb och förtroendeuppdrag drivs till den här typen av brott sent i livet.

Referens

Binde, P., Cisneros Örnberg, J., & Forsström, D. (2021). Criminogenic problem gambling: a study of verdicts by Swedish courts. International Gambling Studies, 1-21.

Vi söker deltagare!

Nu söker vi deltagare till en studie om spelvanor hos personer födda i Mellanöstern, Nordafrika eller Afghanistan. Studien görs av forskare på Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och syftet är att ta redan på mer om betydelsen av spel i olika grupper i samhället. Studien består av en intervju på cirka 30-60 minuter och frågorna handlar om ens erfarenheter av spel och spelproblem. Svaren kommer att vara till stor hjälp för vårt pågående arbete med att utveckla metoder för att förebygga spelproblem. Ingen utomstående kommer att veta vem som har varit med i studien.

Är du intresserad eller vill veta mer om studien? Kontakta projektledare Anders Nilsson på ander.nilsson.2@ki.se eller anmäl dig här.

När man fastnar i spelet: dark flow och spelproblem

Många med spelproblem (och en hel del andra också) har upplevt hur man blir helt uppslukad i ett spel och har svårt att slita sig. Det är särskilt vanligt vid olika typer av spelautomater och kasinospel, inte minst på nätet. Nu finns det ett ord för det: dark flow.

Kanske har du redan hört talat om begreppet flow. Det är ett psykologiskt tillstånd när en person blir uppslukad av en aktivitet, upplever ett starkt fokus och samtidigt känner en stark kontroll. Flow som begrepp lanserades av psykologen Mihály Csíkszentmihályi på 1970-talet och avser en upplevelse som kan ha många positiva effekter för kreativiteten och produktiviteten hos en individ.

Dark flow är betydligt nyare som begrepp och lanserades 2018 av Mike Dixon med kollegor i en artikel om spel med så kallade ”multi-line slots”, det vill säga när man spelar på flera rader samtidigt i automatspel. De noterade att dark flow var korrelerat till både spelproblem och depression, samt att sambandet blev starkare när man spelade på multi-line slots jämfört med spel med en enskild rad. Även andra forskare har noterat att många spelare går in i en slags trans när de spelar och tidigare har det bland annat kallats ”the slot machine zone”.

Konsekvenserna av att hamna i ett dark flow är förstås att man spelar mer och för mer pengar än vad man har tänkt sig. Men det kan också vara så att det är ett sätt att undvika negativa tankar och känslor relaterade till till exempel depression och ångest. För när man hamnar i ett dark flow är det en positiv upplevelse, även om konsekvenserna blir negativa. Man mår bra här och nu. Spelandet blir med andra ord en slags självmedecinering.

Dixon och hans kollegor beskriver i andra artiklar även hur begrepp som mindfulness (eller medveten närvaro) i vardagen och dess motsats, mind wandering (ungefär dagdrömmeri eller att låta tankarna vandra) är relaterade till dark flow. I korthet handlar det om att personer som har en tendens att låta tankarna vandra och därmed är mindre medvetet närvarande i nuet har en större risk att hamna i dark flow när de spelar (och tvärtom). Deras hypotes är att spel på till exempel multiline slots erbjuder ett konstant, om än oförutsägbart, flöde av förstärkning som hjälper till att hålla borta negativa tankar som annars dyker upp när tankarna vandrar. Det är förstås extra starkt om man dels är deprimerad och dels har en tendens att låta tankarna vandra.

På många sätt är det kanske inte en ny upptäckt att många spelare spelar för att de får dem att må bra i stunden och att det hjälper till att hålla borta negativa tankar under en stund. Men forskningen om dark flow kan ge ytterligare en pusselbit till vilka mekanismer som skapar och vidmakthåller spelproblem. Det kan också ge en bättre bild för utomstående, som behandlare, anhöriga eller forskare, hur det är att ha spelproblem och vad det är i spelen som lockar.

Referenser:

Dixon, M. J., Stange, M., Larche, C. J., Graydon, C., Fugelsang, J. A., & Harrigan, K. A. (2018). Dark flow, depression and multiline slot machine play. Journal of gambling studies34(1), 73-84.

Dixon, M. J., Gutierrez, J., Stange, M., Larche, C. J., Graydon, C., Vintan, S., & Kruger, T. B. (2019). Mindfulness problems and depression symptoms in everyday life predict dark flow during slots play: Implications for gambling as a form of escape. Psychology of Addictive Behaviors33(1), 81.

Kruger, T. B., Dixon, M. J., Graydon, C., Larche, C. J., Stange, M., Smith, S. D., & Smilek, D. (2021). Contrasting mind-wandering,(dark) flow, and affect during multiline and single-line slot machine play. Journal of Gambling Studies, 1-19.

Hjärnskador och spelproblem

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är traumatiska hjärnskador (THS) en av de främsta orsakerna till förvärvad funktionsnedsättning och för tidig död. THS är en skada på hjärnan som uppstår vid till exempel slag, kraftiga ryck eller en våldsam smäll. Det kan vara alltifrån en lindrigare hjärnskakning till en längre period av medvetslöshet. De vanligaste orsakerna till THS är sådant som fallolyckor, misshandel och trafikolyckor.

Det finns mängder av studier som visar att personer med THS bland annat har en ökad risk för att få kognitiva nedsättningar, en försämrad psykisk hälsa samt uppvisa aggressivt och impulsivt beteende. I Sverige beräknas ungefär nio procent av befolkningen ha utsatts för minst en THS före 25 års ålder. En särskilt intressant studie undersökte förekomsten av THS i åldern 0-25 år bland samtliga (!) svenskar födda mellan 1973 och 1982 och hur det hade påverkat deras liv (Sariaslan et. al, 2016). Genom att undersöka olika register och jämföra de som hade upplevt minst en THS med deras syskon kom man fram till att THS mångdubbelt ökar risken för bland annat förtidig död, att ha kontakt med slutenvårdspsykiatrin och att leva på försörjningsstöd. Det visade sig även att ju fler THS man hade upplevt, och hur allvarliga de var, desto tydligare var sambandet.

Det finns förstås även en del studier om hur beroende och TBH hänger ihop. En hel del tyder på att THS kan öka risken för alkohol- och narkotikaproblem senare i livet, men resultaten är inte helt entydiga (Bjork & Grant, 2009). Däremot vet man att alkohol är en starkt bidragande orsak till TBH, i vissa uppskattningar i över tre fjärdedelar av fallen. Förutom de som själva skadas när de är påverkade av alkohol är det många TBH-fall som delvis orsakas av någon annans alkoholintag, till exempel vid trafikolyckor med en alkoholpåverkad förare som skadar andra.

Ett, som vanligt, lite mer outforskat område är hur TBH förhåller sig till spelproblem. Men en handfull studier, som samtliga har genomförts i provinsen Ontario i Kanada, har visat på en signifikant riskökning för spelproblem om man tidigare har varit med om en eller flera THS. I en studie fann man en riskökning beräknad som justerad oddskvot (AOR) på 2,8 efter att ha justerat för riskabla dryckesvanor och psykisk ohälsa (Turner et al., 2019). Även i studier av amerikanska krigsveteraner visade det sig att de som hade upplevt en huvudskada under tjänstgöringen hade en ökat sannolikhet att senare utveckla spelproblem (Whiting et al., 2016).

Vad är det då som gör att en huvudskada skulle kunna bidra till att man utvecklar spelproblem? Utan att gå in på de exakta neurobiologiska mekanismerna skulle man kunna tänka sig att THS ökar risken för att man agerar impulsivt, vilket vi vet är kopplat till bland annat spelproblem. En negativ påverkan på kognitiva förmågor som minne, beslutsfattande och koncentration kan sannolikt både orsaka och förvärra spelproblem.

Ett problem med att reda ut hur sambandet ser ut är att det (oftast) är svårt att reda ut hur olika egenskaper och händelser hör ihop. Impulsivitet är till exempel en egenskap som vi vet ökar risken för spelproblem, men även för THS. Dessutom är det också ett resultat av THS i många fall. Då är det extra viktigt med studier med långa uppföljningsstider och som kan ta hänsyn till många möjliga förklarande variabler. Där är vi tyvärr inte riktigt än.

Referenser

Bjork, J. M., & Grant, S. J. (2009). Does traumatic brain injury increase risk for substance abuse?. Journal of neurotrauma26(7), 1077-1082.

Sariaslan, A., Sharp, D. J., D’Onofrio, B. M., Larsson, H., & Fazel, S. (2016). Long-term outcomes associated with traumatic brain injury in childhood and adolescence: a nationwide Swedish cohort study of a wide range of medical and social outcomes. PLoS medicine13(8), e1002103.

Turner, N. E., McDonald, A. J., Ialomiteanu, A. R., Mann, R. E., McCready, J., Millstone, D., … & Cusimano, M. D. (2019). Moderate to severe gambling problems and traumatic brain injury: A population-based study. Psychiatry research272, 692-697.

Whiting, S. W., Potenza, M. N., Park, C. L., McKee, S. A., Mazure, C. M., & Hoff, R. A. (2016). Investigating veterans’ pre-, peri-, and post-deployment experiences as potential risk factors for problem gambling. Journal of Behavioral Addictions5(2), 213-220.