Spelproblemen kostar svenska samhället 9,5-20,2 miljarder kronor per år. Det är åtminstone slutsatsen från en kandidatuppsats vid Linköpings universitet som har undersökt de kostnader som spelproblemen genererar för olika samhällsinstanser som polis, åklagare, sjukvård och arbetsgivare.

Uppsatsen utgår från siffror från en tidigare australiensisk studie och har därefter försökt översätta siffrorna till svenska förhållanden med data från 2018. Den australiensiska studien har till exempel uppskattat hur många timmar polisen lägger ner på brott relaterade till spelproblem relaterat till andelen personer med spelproblem och den svenska studien har därefter beräknat kostnaderna utifrån hur mycket varje polisiär arbetstimme kostar.

Kunskapslucka

Hur mycket spelproblemen kostar samhället är konstigt nog inte särskilt väl kartlagt i Sverige. En tidigare studie från 2009 som Svenska Spel beställde kom fram till att kostnaderna för spelproblemen i Sverige var 2,3-4,5 miljarder kronor per år, vilket alltså är betydligt mindre än vad den här studien kom fram till. En förklaring är att Svenska Spel-studien kommer fram till en lägre summa är att de inkluderar färre kostnadsposter, som till exempel kostnader för personlig konkurs. Förutom Svenska Spel-studien är det här alltså den första studien som försöker kartlägga spelens kostnader.

Svårt att mäta

Spannet mellan den högsta och lägsta beräknade samhällskostnaderna för spelproblem diffar ganska ordentligt, vilket beror på hur man räknar och vilka kostnader man inkluderar. Författarna är också tydliga med att det finns olika sätt att beräkna ”intangible assets” (=ungefär immateriella tillgångar på svenska), bland annat kostnader för spelproblemens påverkan på anhöriga, vilket kan förklara skillnaderna i kostnader.

Siffrorna bygger på australiensiska beräkningar av hur mycket en person med spelberoende kostar och där finns det sannolikt en stor osäkerhetsfaktor när resultaten ska översättas till svenska. Hur mycket polisen lägger ner på spelrelaterad brottslighet torde skilja sig ganska drastiskt mellan länder till exempel (en större studie skulle kunna titta på faktiska polisdata från Sverige istället). Det är också osannolikt att kostnaderna uppstår bara på grund av spelproblem – många med spelproblem har en rad andra psykiska och sociala problem och det kan vara svårt att avgöra vad som orsakar vad.

Viktigt bidrag

Även om resultaten är osäkra är det här ett viktigt bidrag för att förstå hur spelproblem påverkar samhället på ett större plan, snarare än bara som individuella fall. Som jämförelse kan sägas att staten drog in cirka sex miljarder i spelskatt första halvåret i år. Förhoppningsvis kan den här studien ligga till grund för fler studier om spelproblemens samhällskostnader framöver.

Referenser

Norgren, A., & Torstensson, S. (2019). Samhällets spelskuld – En kostnadsestimering av spelproblemens skadeverkningar i Sverige.

Svenska Spel (2009). Spelets pris-en analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av spelproblem i Sverige.

Browne, M., Greer, N., Armstrong, T., Doran, C., Kinchin, I., Langham, E., & Rockloff, M. (2017). The social cost of gambling to Victoria.