I en ny svensk studie från Lunds universitet med 327 deltagare (Håkansson & Widinghoff, 2020) undersöktes hur problembilden ser ut för personer med spelproblem, eller som befann sig i riskzonen för att utveckla spelproblem. Deltagarna fick svara på en enkät på nätet om sitt spelande, sin psykiska hälsa, samsjuklighet, spelandets konsekvenser och en del bakgrundsvariabler om sysselsättning, inkomst och utbildning.

Resultaten från studien visar att kvinnorna generellt sett mår sämre psykiskt och har upplevt värre ekonomiska konsekvenser (skuldsättning) än männen. Författarna konstaterar, något förvånat, att de inte heller gick att hitta skillnader i andelen med samsjuklig beroendeproblematik; det brukar annars vara betydligt fler män som även har andra typer av beroenden. Studien visar också att det finns en skillnad i vilka spel som deltagarna spelade. Kvinnor tenderade i högre grad att spela på landbaserade kasinon och nätbingo medan männen spelade mer på sportspel.

Tidigare studier har kommit fram till ungefär samma sak: kvinnor med spelproblem mår i allmänhet sämre (se bland annat Blanco et al., 2006) och män tenderar att söka sig till sportspel mer än kvinnor (läs gärna intervjun med Jessika Spångberg (då Svensson) från 2014).

Författarna noterar att kvinnor var överrepresenterade i studien, trots att män traditionellt har utgjort den stora majoriteten av personer med spelproblem. Det går i linje med siffror från Folkhälsomyndighetens longitudinella studie SWELOGS, som visar på att en allt större andel av de med allvarliga spelproblem är kvinnor.

Man ska komma ihåg att den här typen av studier – en enkät ifylld vid ett enskilt tillfälle av en relativt liten grupp – ger en begränsad bild. Framför att är det svårt att veta något om kausaliteten, det vill säga om spelande orsakar de övriga problemen eller om spelandet har utvecklats som ett resultat av andra problem. Men det belyser att personer med spelproblem är en heterogen grupp där samsjuklighet spelar en stor roll och där kvinnor inte längre är en liten minoritet bland personer med spelproblem, utan snarare börjar bli normen.

Referenser

Håkansson, A., & Widinghoff, C. (2020). Gender Differences in Problem Gamblers in an Online Gambling Setting. Psychology Research and Behavior Management, 13, 681-691.

Blanco, C., Hasin, D. S., Petry, N., Stinson, F. S., & Grant, B. F. (2006). Sex differences in subclinical and DSM-IV pathological gambling: results from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. Psychological medicine, 36(7), 943.