När coronapandemin slog till under vårvintern 2020 påverkades de flesta delar av samhället, spelvärlden likaså. De mest konkreta förändringarna bestod av att marknaden för sportspel nästan helt försvann. SHL ställdes in, den allsvenska starten sköts upp och ligor som Premier League och NHL pausades på obestämd tid. Kvar fanns möjligen den vitryska hockeyligan, men intresset för att spela på den brukar vara begränsat. Casino Cosmopols kasinon stängde också och håller i skrivande stund fortfarande stängt.
En allmän oro under pandemin är att den får negativa konsekvenser även för den psykisk hälsan, när människor förlorar jobbet, är isolerade från andra och förlorar andra viktiga sammanhang. Bland annat fanns/finns det en oro för att pandemin skulle leda till ökat spelande, som i sin tur skulle leda till ökande spelproblem. Det var bakgrunden till att regeringen, i likhet med många andra länders regeringar, införde en insättningsgräns på 5000 kronor för spel på nätkasino och en motsvarande beloppsgräns för spelautomater samt en gräns på 100 kronor för erbjudna bonusar.
Flera studier om spelande under pandemin
Frågan är då hur spelandet, och spelproblemen, påverkas av pandemin och de olika förändringarna på spelmarknaden. Hittills har åtminstone tre studier försökt svara på det och dessutom är en fjärde på väg, samtidigt som Folkhälsomyndigheten också har fått i uppdrag att studera det noggrannare. Dessutom finns det förstås en del branschdata att använda (vilket flera studier även gör), samt förstås uppgifter om antalet kontakter Stödlinjen för spelare och anhöriga har haft.
Stödlinjen rapporterar att antalet kontakter minskade under vecka 9-35, för att sedan öka igen och landa på ungefär samma nivåer som vid samma tid 2019. Minskningen sammanfaller i tid med den period då det inte fanns några sportspel att spela på. Överlag är det fler av de med problem som anger nätkasino och nätpoker som problemspel, medan färre har problem med just sportspel och spelautomater jämfört med 2019.
I en studie av Lindner et al. (2020) används data från spelpaus.se och ett större nätbaserat spelbolag för att analysera spelandet mellan den 12 mars-8 april jämfört med spelandet tidigare under året och under 2019. Resultaten visar att det sammanlagda spelandet minskade med 13 perioden under perioden, vilket i princip bara beror på det minskade sportspelandet. En viss överflyttning skedde till mer riskabla nätkasinon, men det verkar inte röra sig om någon tydlig ökning av högintensivt och riskabelt spelande (som här definieras som att spela för 5000 kronor i veckan, samma som regeringens definition mao).
En annan studie av Håkansson (2020) bestående av svar från en självrekryterad webbpanel med drygt 2000 deltagare visade också att spelandet har minskat under pandemins inledande fas (24 april-3 maj). Däremot fanns det en liten grupp som hade ökat sitt spelande, vilket också var en grupp som i högre grad hade spelproblem och alkoholproblem.
Den sista publicerade studien (Auer et al., 2020) redogör för förändringar för spelare i fyra länder; Sverige, Finland, Norge och Tyskland, under pandemins inledande fas (7 mars till 301 april). Även den studien kommer fram till att spelandet minskar totalt och att andelen som flyttar över till mer riskabla nätkasinon är försumbar.
Sammantaget skulle man kunna dra slutsatsen att pandemin egentligen inte har lett till någon ökning av spelproblemen. Men frågan är om det inte är en lite för tidig tolkning. Studierna utgår från data från några veckor under våren 2020 och det tar oftast betydligt längre tid att utveckla spelproblem än så. Samtidigt ger det en indikation på att bara för att folk sitter hemma innebär det inte att horder av människor får spelproblem, i synnerhet inte om utbudet av spel minskar. Det kan ju, rent spekulativt, också vara så att vissa aspekter av pandemin kan verka skyddande mot spelproblem: man kanske träffar sin familj mer, eventuella spelsammanhang på till exempel jobbet försvinner och en förändrad livssituation kan göra att man reflekterar över sina vanor och beteenden.
Fotnot: Regeringens tillfälliga spellag infördes efter analysperioderna för de nämnda studierna.
Referenser
Auer, M., Malischnig, D., & Griffiths, M. D. (2020). Gambling Before and During the COVID-19 Pandemic Among European Regular Sports Bettors: An Empirical Study Using Behavioral Tracking Data. International Journal of Mental Health and Addiction, 1.
Håkansson, A. (2020). Changes in Gambling Behavior during the COVID-19 Pandemic—A Web Survey Study in Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(11), 4013.
Lindner, P., Forsström, D., Jonsson, J., Berman, A. H., & Carlbring, P. (2020). Transitioning Between Online Gambling Modalities and Decrease in Total Gambling Activity, but No Indication of Increase in Problematic Online Gambling Intensity During the First Phase of the COVID-19 Outbreak in Sweden: A Time Series Forecast Study. Frontiers in public health, 8.