Alla inlägg av Kristoffer Magnusson

Om Kristoffer Magnusson

Doktorand och psykolog som arbetar vid Centrum för psykiatriforskning och Beroendecentrum Stockholm. Driver även bloggen R psychologist.

Lottonummer & slump — ett interaktivt exempel

I ett tidigare inlägg så skrev jag om att statistik över dragna lottonummer inte säger något kommande dragningar. Nu har jag även skapat en interaktiv visualisering som visar hur slumpen gör att antal gånger lottonummer dras varierar kring det förväntande värdet. Tryck på knappen för att komma till sidan.


Är vissa lottonummer bättre än andra?

Ute på nätet finns det drösvis med sidor som beskriver hur du bör spela för att vinna högsta vinsten på lotto.  Även kvällspressen brukar titt som tätt skriva saker som ”Raden till miljonerna – Statistiken hjälper dig att vinna storkovan på Lotto”. Uttalanden som oftast bygger på historiska lottodragningar där vissa nummer visat sig förekomma oftare än andra. Men vad betyder det egentligen att det finns variationer i hur ofta ett nummer dras? I den här artikeln förklarar vi varför dessa variationer inte säger något om kommande lottodragningar.

På Svenska spels hemsida finns det aktuell statistik som visar hur ofta olika nummer dragits under de senaste 6 månaderna.

lottonummer-statistik.png
Figur 1. Lottonummer

Vi ser i figuren ovan att det minst vanliga numret 6 har förekommit 24 gånger, medan det  vanligaste numret 10 dragits 41 gånger. Siffran 10 är alltså cirka 1.7 gånger vanligare än siffran 6. Betyder det att vi alltid bör ha med 10 i vår lottorad? Absolut inte. Att dra den slutsatsen är att begå ”the gambler’s fallacy”. Det innebär att man tror att ett oberoende slumpmässigt utfall påverkas av tidigare resultat. Om jag singlar slant 5 gånger och får klave 5 gånger kan det kännas som att det är mindre troligt att jag får klave igen vid sjätte försöket. Men eftersom varje försök är helt oberoende av tidigare resultat så är sannolikheten fortfarande 50 % att det blir klave igen. Detta gäller även lottodragningar.

Är Svenska spels siffror rimliga?

Just osäkerheten i slumpen kan vara svår att greppa. Men det går enkelt att räkna på hur stor spridningen förväntas vara vid ett visst antal lottodragningar. Eftersom Svenska spel lagt ut statistik för de senaste 6 månaderna (vilket motsvarar 104 lottodragningar), så kan vi undersöka om variationen vi ser mellan olika siffror är förenlig med slumpen.

Sannolikheten att en given siffra ska dyka upp under en dragning är 11/35 = 31.43 \%. Gör vi en mängd dragningar så kommer siffrornas summor att bilda en binomialfördelning, vilket är en sannolikhetsfördelning som beskriver hur sannolika vissa utfall är. Vi kan använda denna kunskap till att beräkna väntevärdet. För 104 dragningar där sannolikheten för att ett givet nummer ska dras är 11/35 så blir väntevärdet 104*11/35 = 32.69. I Svenska spels statistik så är medelvärdet 32.69 vilket är identiskt med väntevärdet.  Men bara för att väntevärdet är 32.69 så betyder inte det att vi förväntar oss att alla nummer mellan 1 och 35 kommer dras exakt 32.69 gånger. Numren skulle i snitt dras 32.69 gånger om vi upprepade de 104 dragningarna ett oändligt antal gånger. Den genomsnittliga avvikelsen från väntevärdet brukar kallas standardavvikelsen. Den teoretiska standardavvikelsen kan vi räkna ut genom \sqrt{104p(1-p)} = 4.73. I Svenska spels siffror var standardavvikelsen 3.79, vilket betyder att spridningen var lite mindre än i den teoretiska fördelningen. Detta säger oss att av ren slump så borde 95 % av summorna hamna mellan 24 och 43.  Vilket stämmer väldigt väl överens med svenska spels statistik. Figur 2 här nedan visar även att den observerade fördelning i stort följer den förväntande binomialfördelningen. Spridningen i Svenska spels statistik återspeglar alltså de fluktuationer vi förväntar oss av slumpen vid 104 dragningar.

lotto-binomial
Figur 2. Teoretisk och empirisk fördelning

Illusion av kontroll

Vi människor vill gärna förutse och påverka händelser, och vi har en benägenhet att se mönster där det inte finns några. Beräkningarna ovan visar  att det enda man uppnår genom att välja sina lottonummer utifrån historiska dragningar är en falsk illusion av kontroll över utfallet. Det påverkar inte ens vinstchanser, även om både hemsidor, böcker och nyhetsartiklar tycks tro detta. Just illusion av kontroll är ett vanligt felslut när det gäller spel om pengar och beskrivs ofta i forskningen om spelberoende (Stefan & David, 2013; Toneatto, 1999). Många av oss kan säkert känna igen sig i att det upplevs som belönande att välja rätt nummer — man känner sig lite skicklig. Men egentligen har alla lottorader samma vinstchans, så det spelar ingen roll vad vi väljer — 1 2 3 4 5 6 7 är varken mer eller mindre sannolikhet än till exempel 8 7 2 3 1 5 13. Chansen att få 7 rätt på lotto räknas enklast ut genom binomialkoefficienten \large\binom{n}{k}, vilket ger \large\binom{35}{7} = 6 724 520. Det finns alltså cirka 6,7 miljoner kombinationer av lottorader, vilket gör att sannolikheten att få 7 rätt är \frac{1}{6 724 520} = 0.000000149. Alltså fruktansvärt liten. Det innebär att om du spelar 368 rader om dagen varje dag i 50 år så förväntas du få 7 rätt en gång . Därför är nog den bästa lottostrategin att inte spela alls. 

Referenser

Stefan, S., & David, D. (2013). Recent developments in the experimental investigation of the illusion of control. A meta-analytic review. Journal of Applied Social Psychology, 43(2), 377–386. doi:10.1111/j.1559-1816.2013.01007.x

Toneatto, T. (1999). Cognitive psychopathology of problem gambling. Substance use & misuse, 34(11), 1593–604. Retrieved from http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10468110

Nytt från FHI om risk- och skyddsfaktorer för spelberoende

risk och skyddsfaktorer spelberoendeStatens folkhälsoinstitut (FHI) släppte förra veckan en ny rapport om risk- och skyddsfaktorer för problemspelande. Rapporten är en del av den stora befolkningsstudien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study), en studie som pågår mellan 2008 och 2015. Resultaten som presenteras i denna rapport ingår i något som kallas fördjupningsstudien, där 2400 deltagare ur Swelogs-studien följs upp i syfte att undersöka risk- och skyddsfaktorer.

Sammanfattningsvis så kommer de fram till att:

”… impulsivitet, en otrygg uppväxt, tidigare spelproblem liksom alkohol- eller drogproblem är faktorer som särskilt påverkar risken för att utveckla spelproblem. Faktorerna är med andra ord troliga riskfaktorer för problemspelande.”

Vi på spelforskning.se kommer att skriva mer om rapporten här på bloggen inom de kommande veckorna.

Läs rapporten

Hela rapporten går att ladda hem gratis. Huvudresultaten finns även sammanfattade i ett kort faktablad. Ni hittar dem här: