De flesta är positiva till skyddsåtgärder när det
handlar om spel om pengar. Men det sägs också att de helst inte ska riktas mot
nöjesspelare, alltså spelare utan spelproblem, för att inte störa dessa. Denna
föreställning kan hindra bred implementering av skyddsåtgärderna i
spelplattformar. En färsk studie från forskare vid Stockholms universitet tyder
på att oron över att skrämma bort nöjesspelarna är överdriven.

Effektiva skyddsåtgärder i spelplattformar –
eller spelansvarsverktyg som de annars brukar kallas – skulle oundvikligen leda
till minskade intäkter för spelföretag. Spelföretagen vill inte råka skrämma
bort nöjesspelare, och det är lätt att förstå att de kan vara extra försiktiga
kring skyddsåtgärder även om inget talar för att nöjesspelarna skulle vara
särskilt lättskrämda. Det blir dock värre när forskare och politiska utredare,
sådana som vi ska kunna lita på när policybeslut fattas, betonar vikten av att
inte störa nöjesspelare utan att vet hur mycket dessa faktiskt störs. I den
senaste spelutredningen står det: ”De åtgärder som spelföretagen är
skyldiga att vidta beror på de ökade nivåer av intensitet som spelarens
beteende uppvisar när det gäller risk för problemspelande (t.ex. en ökad
spelfrekvens eller upp – repade höjningar av självpåtagna gränser). Genom en
sådan modell undviks ingripande gentemot spelare som inte har några problem”. Australiens kommission som ansvarar för
utredningar inom spelområdet nämner genomgående i sin ”Gambling report” vikten
av att i så stor utsträckning som möjligt bevara de positiva aspekterna av spel
(en stunds förströelse, arbetstillfällen) samtidigt som man ser till att fånga
upp problemspelarna. I rapporten konstaterar de att “potentiella fördelar med
varje lagförslag [för att reglera spelande] måste balanseras mot de kostnader
det medför (inklusive all minskning av njutning hos rekreationsspelare)”.
Vikten av att inte råka störa nöjesspelare har även påtalats i akademiska
kretsar.

Generellt sett tenderar spelarna vara positiva
till skyddsåtgärder i spelplattformar. Det har inte funnits något som skulle
tyda på att ”felriktade” skyddsåtgärder skulle störa eller skrämma bort
nöjesspelare. Oro som framförs i regeringsrapporter och vetenskapliga
publikationer verkar byggas på ogrundade antaganden, vilket är särskilt beklagligt
eftersom det kan vara en kraftig bromskloss i utveckling och implementering av
skyddsåtgärder. En nyligen publicerad studie gjord av forskare vid Stockholms
universitet ville studera spelarnas reaktioner på skyddsåtgärder, med särskilt
fokus på nöjesspelarna.

Totalt har 10 200 onlinespelare
tillfrågats om deras erfarenheter av skyddsåtgärder – eller spelansvarsverktyg
som de kallas i publikationen (”responsible gambling tools”) – i online
gambling. De fick svara på frågor om sina tidigare erfarenheter av att bli
erbjudna att sätta en gräns på hur mycket tid eller pengar de fick spendera på
en spelplattform, få återkoppling på sitt spelande eller genomgå ett självtest,
inklusive frågor om hur irriterade de blivit när de fått erbjudandena och hur
mycket de stört sig på dessa. Spelarna tillfrågades även om deras symtom på
spelproblem och om de någonsin övergett en spelplattform eftersom de upplevde
att de utsatts för skyddsåtgärder som de tyckte var onödiga.

Ca 12% av tillfrågade spelarna
besvarade enkäten och generellt hade de positiva erfarenheter av skyddsåtgärder
och reagerade positivt på bilder på olika skyddsverktyg. För det mesta fanns
det inga skillnader mellan nöjesspelare och spelare som uppvisade små,
medelsvåra eller svåra symtom på spelproblem. Dessa resultat – tillsammans med det
vi vet sedan tidigare om attityder till skyddsåtgärder – tyder på att det
saknas anledning att varna för att skyddsåtgärder skulle vara särskilt störande
för nöjesspelare och att dessa inte ska utsättas för skyddsåtgärder i onödan.
Dessutom hade relativt få nöjesspelare övergett en spelsida på grund av att de
störts av onödiga skyddsverktyg: endast 5% av nöjesspelare hade gjort det
jämfört med 25% av problemspelare. Resultaten pekar således på att nöjesspelare
inte är den grupp som tenderar att överge ett spelföretag med bred tillämpning
av skyddsåtgärder. Med tanke på att dessa fynd stöds av tidigare forskning, bör
varningar för att störa nöjesspelare inte förekomma, framför allt i sammanhang
som är relevanta för policyutformning. Fokus ska istället läggas på utveckling
och implementering av effektiva skyddsåtgärder, utan att hindras av oro för att
kanalisera bort nöjesspelarna.

Ivanova,
E., Rafi, J., Lindner, P., & Carlbring, P. (2019). Experiences of
responsible gambling tools among non-problem gamblers: A survey of active
customers of an online gambling platform. Addictive Behaviors
Reports, 9, 100161. doi:10.1016/j.abrep.2019.100161