De flesta är positiva till skyddsåtgärder när det handlar om spel om pengar. Men det sägs också att de helst inte ska riktas mot nöjesspelare, alltså spelare utan spelproblem, för att inte störa dessa. Denna föreställning kan hindra bred implementering av skyddsåtgärderna i spelplattformar. En färsk studie från forskare vid Stockholms universitet tyder på att oron över att skrämma bort nöjesspelarna är överdriven.

Effektiva skyddsåtgärder i spelplattformar – eller spelansvarsverktyg som de annars brukar kallas – skulle oundvikligen leda till minskade intäkter för spelföretag. Spelföretagen vill inte råka skrämma bort nöjesspelare, och det är lätt att förstå att de kan vara extra försiktiga kring skyddsåtgärder även om inget talar för att nöjesspelarna skulle vara särskilt lättskrämda. Det blir dock värre när forskare och politiska utredare, sådana som vi ska kunna lita på när policybeslut fattas, betonar vikten av att inte störa nöjesspelare utan att vet hur mycket dessa faktiskt störs. I den senaste spelutredningen står det: ”De åtgärder som spelföretagen är skyldiga att vidta beror på de ökade nivåer av intensitet som spelarens beteende uppvisar när det gäller risk för problemspelande (t.ex. en ökad spelfrekvens eller upp – repade höjningar av självpåtagna gränser). Genom en sådan modell undviks ingripande gentemot spelare som inte har några problem”. Australiens kommission som ansvarar för utredningar inom spelområdet nämner genomgående i sin ”Gambling report” vikten av att i så stor utsträckning som möjligt bevara de positiva aspekterna av spel (en stunds förströelse, arbetstillfällen) samtidigt som man ser till att fånga upp problemspelarna. I rapporten konstaterar de att “potentiella fördelar med varje lagförslag [för att reglera spelande] måste balanseras mot de kostnader det medför (inklusive all minskning av njutning hos rekreationsspelare)”. Vikten av att inte råka störa nöjesspelare har även påtalats i akademiska kretsar.

Generellt sett tenderar spelarna vara positiva till skyddsåtgärder i spelplattformar. Det har inte funnits något som skulle tyda på att ”felriktade” skyddsåtgärder skulle störa eller skrämma bort nöjesspelare. Oro som framförs i regeringsrapporter och vetenskapliga publikationer verkar byggas på ogrundade antaganden, vilket är särskilt beklagligt eftersom det kan vara en kraftig bromskloss i utveckling och implementering av skyddsåtgärder. En nyligen publicerad studie gjord av forskare vid Stockholms universitet ville studera spelarnas reaktioner på skyddsåtgärder, med särskilt fokus på nöjesspelarna.

Totalt har 10 200 onlinespelare tillfrågats om deras erfarenheter av skyddsåtgärder – eller spelansvarsverktyg som de kallas i publikationen (”responsible gambling tools”) – i online gambling. De fick svara på frågor om sina tidigare erfarenheter av att bli erbjudna att sätta en gräns på hur mycket tid eller pengar de fick spendera på en spelplattform, få återkoppling på sitt spelande eller genomgå ett självtest, inklusive frågor om hur irriterade de blivit när de fått erbjudandena och hur mycket de stört sig på dessa. Spelarna tillfrågades även om deras symtom på spelproblem och om de någonsin övergett en spelplattform eftersom de upplevde att de utsatts för skyddsåtgärder som de tyckte var onödiga.

Ca 12% av tillfrågade spelarna besvarade enkäten och generellt hade de positiva erfarenheter av skyddsåtgärder och reagerade positivt på bilder på olika skyddsverktyg. För det mesta fanns det inga skillnader mellan nöjesspelare och spelare som uppvisade små, medelsvåra eller svåra symtom på spelproblem. Dessa resultat – tillsammans med det vi vet sedan tidigare om attityder till skyddsåtgärder – tyder på att det saknas anledning att varna för att skyddsåtgärder skulle vara särskilt störande för nöjesspelare och att dessa inte ska utsättas för skyddsåtgärder i onödan. Dessutom hade relativt få nöjesspelare övergett en spelsida på grund av att de störts av onödiga skyddsverktyg: endast 5% av nöjesspelare hade gjort det jämfört med 25% av problemspelare. Resultaten pekar således på att nöjesspelare inte är den grupp som tenderar att överge ett spelföretag med bred tillämpning av skyddsåtgärder. Med tanke på att dessa fynd stöds av tidigare forskning, bör varningar för att störa nöjesspelare inte förekomma, framför allt i sammanhang som är relevanta för policyutformning. Fokus ska istället läggas på utveckling och implementering av effektiva skyddsåtgärder, utan att hindras av oro för att kanalisera bort nöjesspelarna.

Ivanova, E., Rafi, J., Lindner, P., & Carlbring, P. (2019). Experiences of responsible gambling tools among non-problem gamblers: A survey of active customers of an online gambling platform. Addictive Behaviors Reports, 9, 100161. doi:10.1016/j.abrep.2019.100161