I slutet på mars 2017 släpps den efterlängtade spelutredningen som väntas lägga grund för hur spelbranschen kommer se ut i Sverige inom en relativt snar framtid. Utredningen kan leda till en så stor förändring som att det statliga spelmonopolet upplöses och olika spelaktörer kommer kunna få licens för att bedriva sin verksamhet i Sverige. I förändringens tider är det intressant att se vilka lärdomar forskningen hittills har dragit av olika lagskiften i andra länder.

Doktor Jani Selin, sociolog från Finland, har tittat på interaktion mellan spelföretagen och staten i samband med en lagändring som presenterades 2008 och trädde i kraft 2010 och som innebar ett skifte mot en mer uttalad statlig kontroll av spelbranschen (Selin, 2016). Ett av Selins fynd är att förekomsten av ord och uttryck, som hade med spelansvar att göra, ökade kraftigt under 2006-2008 för att sedan sjunka i årliga rapporter av de tre operatörer som är verksamma i Finland – Veikkaus, Ray och Fintoto. Likheter i hur mycket ”spelansvar” och liknande ord och uttryck nämns i de olika företagens rapporter är väl synlig.

Published in: Jani Selin; Addiction Research & Theory  2016, 24, 199-208. DOI: 10.3109/16066359.2015.1102894 Copyright © 2015 Taylor & Francis

Selin menar att spelföretagen fann sig i ett osäkert läge (”state of regulatory uncertainty”) under 2006-2008 och försökte förhindra den kommande ökade regleringen genom att visa att självreglering från operatörers sida fanns, fungerade och var tillräcklig. Enligt författaren hade alltså spelföretagens omnämnanden av spelansvar en politisk funktion. Med tanke på det, är det intressant att spekulera kring hur den pågående spelutredningen har påverkat spelföretagen som vill ha licens för att bedriva sin verksamhet i Sverige. Och i så fall, kan speloperatörers agerande i och med utredningen i sin tur ha satt spår i utredningen?

Selin har även analyserat en del kommunikation mellan myndigheter och speloperatörer. Slutsatsen var att staten har lyckats uppnå hög nivå av reglering gällande spelreklam, där det var fastslaget att syftet ska vara ren kanalisering av kunder från oreglerade till reglerade spelföretag, och inte att skapa nya spelare. Därför bedömdes till exempel utropstecknet i reklamtexten ”Live betting, now!” höra till aggressiv marknadsföring och operatörernas egna etiska koder (självreglering) vägde inte tungt i det spörsmålet. Å andra sidan gjorde staten ett försök att reglera nya spelformer utifrån hur farliga de var. Dock saknade myndigheterna ett verktyg för att bedöma de nya spelformernas farlighet – ett sådant verktyg utvecklades på branschens sida vilket gjorde att spelföretagen i princip fick behålla en del av självreglering i denna fråga.

Det är många frågor man vill få svar på i och med den väntade ändringen i Sveriges reglering av spel om pengar, både gällande företagens agerande men framför allt förekomsten av spelproblem. Det finns en förhoppning om att när de nya spelreglerna väl är på ingång, kommer det även finnas både resurser och intresse för att följa processen noga och se vad det innebär för folkhälsan.

Selin, J. (2016). From self-regulation to regulation – An analysis of gambling policy reform in Finland. Addiction Research & Theory, 24(3), 199–208. JOUR. http://doi.org/10.3109/16066359.2015.1102894