Etikettarkiv: forskning

Vegas-maskiner och nätkasinon

Spel om pengar, , , , , , , ,

I debatten om spelmarknadens omreglering brukar spelbolagens ansvar för uppkomsten av spelproblem stå i fokus. Ömsom brukar Vegas-maskiner och ömsom internet-kasinon beskyllas för att vara de mest beroendeframkallande spelformerna. Som av en händelse brukar deras respektive farlighet framför allt lyftas fram av de spelbolag som inte tillhandahåller dem. Med andra ord brukar de oreglerade spelbolagen lyfta fram det riskabla med Vegas-maskinerna medan Svenska Spel pekar på hur farliga nätkasinon är.

Jag tänkte därför försöka redovisa vad forskningen säger om det (med det vanliga förbehållet att jag kan ha missat någon eller flera undersökningar).

”The crack-cocaine of gambling”

I spelforskningsvärlden har spelautomater länge ansetts vara en av de allra farligaste typerna av spel, alltså den typ av spel som flest blir beroende av. Därför har de ibland kallats ”the crack-cocaine of gambling” för att understryka dess beroendepotential (Dowling et al., 2005). Det finns goda skäl att anta att spelautomater tillhör de mest beroendeframkallande spelen. Det finns mängder av studier som visar att andelen av de som spelar på spelautomater som också har spelproblem är anmärkningsvärt hög (t ex. Swelogs, 2009).

Vi vet att spelautomater ofta anges som det huvudsakliga problemspelet i behandlingsstudier och i inkommande samtal till stödlinjer. Men det är svårt att avgöra om spelen i sig själva som skapar problemen eller om människor med en benägenhet att få spelproblem spelar på just den spelformen. I Sverige finns Vegas-maskinerna dessutom endast i miljöer där det serveras alkohol, vilket rimligtvis förvärrar spelproblemen.

Spelens nätdrog

Om crack-kokain hade sin ”storhetstid” på 80- och 90-talen kanske man kan säga att 00- och 10-talet har inneburit att en ny typ av droger har fått fäste: nätdrogerna. Egentligen är inte nätdrogerna nödvändigtvis nya, utan det är försäljningen av dem som sker på ett nytt sätt. På samma sätt är det med nätkasinona: det är inte nya typer av spel, men det är nya sätt att presentera dem på och ett helt nytt sätt att ta betalt för dem.

Nätkasinon tar ständigt nya marknadsandelar. Svenska Spel har ansökt om att själva få starta nätkasinon, men hittills erbjuds de endast av de oreglerade spelbolagen. Det finns en hel del signaler om att nätkasinon håller på att etablera sig som den typ av spel som flest har problem med. Spelberoendes Riksförbund uppskattar att hälften av de som söker hjälp hos dem har nätkasinon som främsta spelform och av de som kontaktar Stödlinjen är nätkasinon numera det vanligaste problemspelet (43 % angav det som främsta problemspel 2014, jämfört med 26 % 2013 och 6 % 2008). Och i vår studie, Spelfrihet Tillsammans, är nätkasinon det i särklass vanligaste problemspelet bland de dryga 70 spelare som hittills har anmält intresse för att delta i studien. Men precis som med spelautomater är det svårt att veta om det är spelen i sig som skapar problem.

Spelens beroendepotential

Det finns ingen exakt lista på vilka egenskaper det är som gör spel beroendeframkallande, men ett axplock från forskningslitteraturen kan i alla fall ge en hyfsad bild:

  • Spelens snabbhet; både avseende tid mellan insats och utfall och tiden till nästa spelomgång (Rogers, 1998). Ju snabbare desto farligare.
  • Storlek på jackpott och prissummor. Ju större prissummor desto farligare (t ex. Crewe et al., 2014).
  • Spel som framkallar felaktiga föreställningar om ens egen förmåga att påverka slumpen (ofta kallat ”illusionen av kontroll”). Det kan till exempel handla om stopp-knappar som inte påverkar när kasionhjulen slutar snurra, kluster av vinster tidigt under spelomgången eller att kunna välja vilka nummer man ska spela med (t ex. Ladouceur & Sevigny, 2005).
  • Spel som ofta framkallar ”nästan vinst-effekten” (”near-miss effect” på engelska). ”Nästan-vinster” är förluster som framstår som på gränsen till att vara vinster, trots att de i praktiken är lika mycket förluster som andra förluster (t ex. Cote et al., 2003). Det kan till exempel vara att Vegas-maskinen visar tre körsbär och en citron samtidigt som man kan ana det fjärde körsbäret ovanför citronen. En variant på det är när ett fotbollslag gör mål på övertid, vilket kan innebära att man förlorar ett spel men upplever det som att man har varit nära en vinst.
  • Ljud- och ljuseffekter kan få människor att spela mer (t ex. Loba et al., 2001)
  • Tillgänglighet verkar göra att fler får spelproblem, åtminstone inledningsvis (till exempel när ett nytt kasino öppnar i en stad) (Williams et al., 2011). Men sambanden är omdiskuterade och spel över internet har inte undersökts särskilt mycket.
En tabell över hur det ser ut för respektive spel ser alltså ut så här:
Vegas-maskiner Nätkasino
Snabba ✓ ✓
Stora prissummor ✓
Illusionen av kontroll ✓ ✓
Nästan-vinst-effekten ✓ ✓
Ljud- och ljuseffekter ✓ ✓
Tillgänglighet ✓ ✓✓

Den falkögde ser att nätkasinon får två bockar i kategorin Tillgänglighet, vilket är för att illustrera att de är tillgängliga fullt ut, hela tiden. 7-5 till nätkasinon i farlighet med andra ord.

Självregleringsmöjligheter

En alltmer betydelsefull del av spelens beroendepotential handlar om spelarens möjligheter att själv begränsa sitt spelande. Det handlar om möjligheterna att använda verktyg för att begränsa sitt eget spelande, genom exempelvis insättningsgränser eller tidsgränser. Forskning visar att dylika gränser kan ha viss effekt för att minska spelproblemen. Vegas-maskiner har dylika gränser sedan ett drygt år tillbaka, vilket kan ha bidragit till att andelen samtal till Stödlinjen som handlar om spelautomater minskat från 24 % till 17 %. När Norsk Tipping införde spelkort minskade antalet samtal till den norska stödlinjen gällande spelautomater från 1200 samtal år 2005 till 19 (!) samtal förra året.

Internetkasinon erbjuder ibland goda möjligheter till egenbegränsingar, men ibland är de i princip obefintliga. Det beror helt enkelt på vilket spelbolag det handlar om. Men forskare har lyft fram att internetkasinon (och andra internetbaserade spelformer) skulle kunna innebära unika möjligheter till skräddarsydda egenbegränsningar i framtiden.

Övriga aspekter

Det finns några aspekter som inte har med själva spelen att göra, men som ändå kan ha stor betydelse för hur stor skada de kan ställa till med. Alkoholserveringen vid Vegas-maskinerna har jag redan nämnt, även om man förstås kan dricka alkohol hemma framför datorn också.

En utbredd uppfattning är att nätspelande generellt sett riskerar att förvärra spelproblem jämfört med ”land-baserade” spel, men det finns också studier som visar på raka motsatsen (Philander & MacKay, 2014).

En mycket problematisk aspekt av nätkasinona är att de ibland erbjuder spel på kredit och att många spelare vittnar om hur lång tid det tar innan man kan ”plocka ut” vinsterna (en tid som ofta kan användas till att spela upp vinsterna). Det är dessutom mer regel än undantag att nätkasinon lockar med insättningsbonusar, som ofta måste omsättas många gånger innan de kan plockas ut som vinster. Nätkasinona står ofta för en intensiv marknadsföring medan det inte görs någon reklam alls för Vegasmaskinerna. Som jag tidigare har nämnt anses spelreklam inte göra fler spelberoende, men förvärra problemen för de som är beroende (Binde, 2014).

Slutsats

På många sätt erbjuder nätkasinon och Vegas-maskiner exakt samma typ av spel och har därmed liknande beroendepotential. Det är istället aspekter som tillgänglighet, marknadsföring och konsumentskydd som skiljer spelen åt, där nätkasinona verkar vara lite farligare. Med det sagt är det på gränsen till orättvist att jämföra en spelform med en enda leverantör mot en spelform som levereras av mängder av olika operatörer.

Referenser

Binde, P. (2014). Gambling advertising: A critical research review. London: Responsible Gambling Trust.

Côté, D., Caron, A., Aubert, J., Desrochers, V., & Ladouceur, R. (2003). Near wins prolong gambling on a video lottery terminal. Journal of Gambling Studies,19(4), 433-438.

Crewe-Brown, C., Blaszczynski, A., & Russell, A. (2014). Prize level and debt size: Impact on gambling behaviour. Journal of Gambling Studies, 30(3), 639-651.

Dowling, N., Smith, D., & Thomas, T. (2005). Electronic gaming machines: are they the ‘crack‐cocaine’of gambling?. Addiction, 100(1), 33-45.

Ladouceur, R., & Sévigny, S. (2005). Structural characteristics of video lotteries: Effects of a stopping device on illusion of control and gambling persistence.Journal of Gambling Studies, 21(2), 117-131.

Loba, P., Stewart, S. H., Klein, R. M., & Blackburn, J. R. (2001). Manipulations of the features of standard video lottery terminal (VLT) games: Effects in pathological and non-pathological gamblers. Journal of Gambling Studies,17(4), 297-320.

Philander, K. S., & MacKay, T. L. (2014). Online gambling participation and problem gambling severity: is there a causal relationship?. International Gambling Studies, 14(2), 214-227.

Rogers, P. (1998). The cognitive psychology of lottery gambling: A theoretical review. Journal of Gambling Studies, 14(2), 111-134.

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie. (R 2010:23). Västerås: Åtta.45 Tryckeri AB.

Williams, R. J., Rehm, J., & Stevens, R. (2011). The social and economic impacts of gambling.

 

Vi söker deltagare!

Spel om pengar, , , , , , , ,

Vi söker fortfarande deltagare till våra två forskningsstudier om internet-behandling för spelberoende/spelproblem! Studierna vänder sig till dig som har svårt att kontrollera ditt spelande och till dig som är anhörig till en person som har svårt att kontrollera sitt spelande. Behandlingarna är helt kostnadsfria, du är helt anonym, du har kontakt med en egen rådgivare och eftersom de genomförs på internet kan du befinna dig var som helst när du genomför behandlingen.

Anhörigstudien vänder sig till dig som är anhörig till en person som har problem med spel om pengar. Du hittar mer information på studiens hemsida www.anhörigstudien.se.

Spelfrihet Tillsammans vänder sig både till dig som har problem med spel om pengar och till dig som är anhörig till en person som har problem med spel om pengar. Mer information om studien hittar du på www.spelfri.se.

 

ADHD och spelproblem

Spel om pengar, Uncategorized, , , , ,

Det ligger nära till hands att tänka sig att ADHD – en diagnos som bland annat kan karakteriseras av impulsivitet och svårigheter att behålla fokus – skulle vara nära relaterat till spelproblem. Trots det har jag ofta slagits av att det inte finns särskilt mycket forskning om kopplingen mellan de två diagnoserna. Oftast har man istället undersökt begreppet ”impulsivitet”, som visserligen ingår i ADHD, men som bara fångar en del av tillståndet.

Hursomhelst har några australiensiska forskare undersökt 214 vuxna personer som har sökt vård för spelproblem vid en klinik i Melbourne. Kontentan av studien är att en fjärdedel (24,9%) uppfyllde kriterierna för att även ha ADHD, jämfört med 14% i befolkningen som helhet, vilket mättes i en tidigare studie. Visserligen användes ett screeninginstrument (ADHD Self Report Screener) som verkar ge anmärkningsvärt höga prevalenssiffror, men det borde inte skilja sig åt mellan grupperna.

Studien visar också att spelproblemen generellt sett är värre om man samtidigt har ADHD och att det finns en ökad risk för en mer komplex problematik, rent generellt. Däremot hittar de ingenting som tyder på att de som har både spelproblem och ADHD också skulle ha värre problem med andra typer av beroenden, som alkohol och droger.

En reservation med studien är att man bara har undersökt de som söker behandling, inte befolkningen som helhet. Eftersom bara en minoritet av personer med spelproblem söker vård för sina problem är det inte säkert att de här resultaten går att generalisera till hela befolkningen.

Referens:

Waluk, O., Youssef, G., & Dowling, N. (2015).The Relationship Between Problem Gambling and Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Journal of Gambling Studies.

 

Spelfrihet tillsammans

Spel om pengar, , , , , , ,

Nu är behandlingsstudien Spelfrihet tillsammans igång på allvar. Det betyder att vi tar emot deltagare, både personer med spelproblem eller spelberoende och personer som är anhöriga till personer med spelproblem eller spelberoende. Behandlingen är helt kostnadsfri och ges över internet med stöd via mejl och telefon. Surfa in på www.spelfri.se, mejla info@spelfri.se eller kolla in videon här nedanför för mer information!

Spelberoende, vanliga beroenden och dataspelsberoende

Datorspel, Spel om pengar, Uncategorized, , , ,

I en artikel från oktober förra året beskriver Luke Clark, forskare vid Center for Gambling Research i Vancouver, det aktuella forskningsläget kring neurologisk likheter och skillnader mellan spelberoende (eller, ok, hasardspelsyndrom) och andra beroenden, inklusive det som ibland kallas datorspelsberoende.

4691015559_cb1e7514c9_b

Han nämner tre olika frågeställningar som är relevanta för att man ska förstå likheter och skillnader mellan beteendeberoenden och ”vanliga” beroenden.

  1. Medan droger kan vara direkt skadliga för hjärnvävnaden är det osannolikt att spel har samma effekt. Däremot anpassar sig hjärnan efter vad den är med om, vare sig det är spel eller andra aktiviteter. Samtidigt vet vi att personer spelproblem har svårare att hejda impulser än andra. Frågan är bara om det är hönan eller ägget som kommer först här? Eventuellt anpassar sig hjärnan såpass mycket till spelandet att det skapar mätbara förändringar i impulsivitet, eventuellt är spelandet ett resultat av impulsiviteten.
  2. Hjärnans belöningssystem verkar fungera lite annorlunda vid spelberoende än vid andra beroenden. Kort repetition om hjärnans belöningssystem: en dominerande teori är att ett system i den mesolimbiska delen av hjärnan skapar en välbehagskänsla när vi utför vissa aktiviteter med hjälp av signalsubstansen dopamin. Om man använder droger ”kapas” belöningssystemet och skapar en mycket kraftfullare utsöndring av dopamin och därmed en större välbehagskänsla som ökar sannolikheten för att aktiviteten ska hända igen. Slut på repetitionen. Det verkar som att dopamin fyller en viktig funktion vid spelberoende, men studier med PET-kameror (positron emission tomography-kameror används för att skapa tredimensionella bilder av vad som händer i hjärnan) har inte lyckats visa samma effekter som hos till exempel heroinberoende, alkoholberoende eller nikotinberoende. Dopaminsystemen verkar helt klart vara förändrade hos personer med spelproblem, men det är fortfarande oklart hur.
    En aspekt som Clark lyfter fram är att ”near-misses”, alltså ”nästan-vinster” som egentligen är vanliga förluster skapar en falsk inlärning där spelaren luras att tro att hen håller på att förbättra sin förmåga. Det gör att de delar av hjärnan som har hand om inlärning kan då minnas förlusten som en vinst.
  3. Clark diskuterar flera olika typer av ”beteendeberoenden” som skulle kunna jämföras med spelberoende: övervikt/hetsätning, shoppingberoende och datorspelsberoende. Shoppingberoende, eller compulsive shopping som han benämner det, har mest undersökts neurologiskt hos Parkinson-patienter. Det är nämligen inte helt ovanligt att Parkinson-patienter drabbas av antingen spelberoende eller ett överdrivet shoppande när de påbörjar medicinering mot Parkinson.
    Mest av allt diskuterar han dock datorspelsberoende och konstaterar att mycket forskning är på gång, men att ganska lite är gjort hittills. Men det verkar finnas en hel del likheter med spelberoende, bland annat en nedsatt förmåga till impulskontroll. Han ser också risker för personer som spelar både datorspel och spelar om pengar att de har svårt att skilja mellan när skicklighet (som i datorspel) är mest avgörande för utgången och när slumpen spelar störst roll (som i spel om pengar).
Referens:

Clark, L. (2014). Disordered gambling: the evolving concept of behavioral addiction. Annals of the New York Academy of Sciences, 1327(1), 46-61.

Hej spelforskare! Del 2.

Spel om pengar, , , , , , , ,

Vi vill fortsätta att uppmärksamma den spelforskning som sker i Sverige genom att presentera några av de som forskar om spelberoende. Förra gången var det Jakob Jonsson vid Stockholms universitet som uppmärksammades. Den här gången har turen kommit till Jessika Svensson som förra sommaren disputerade vid Mittuniversitet och som arbetar vid Folkhälsomyndigheten.

jessika

Vad forskar du om?

Min forskning handlade om spel om pengar och spelproblem i Sverige utifrån genus, det vill säga hur konstruktionen av kön påverkar vårt spelande och hur genus påverkar utvecklingen av spelproblem och hur de uttrycks.

Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills?

Att spelmarknaden i Sverige fortfarande ser väldigt könskonservativ ut där män och kvinnor spelar på olika spelformer, där maskulinitet associeras med strategispel (s k skicklighetsspel)och spel i offentlig miljö medan femininitet associeras med avhållsamhet från spel eller med chansspel (s k turspel) i hemmiljö. Män spelar oftare, på fler spelformer och för högre summor än kvinnor och det blir ganska logiskt att fler män än kvinnor har problem med spel.

Däremot, och det var en viktig slutsats, när jag jämförde män och kvinnor som spelar regelbundet, så fanns det få skillnader och om jag kontrollerade för ålder hade kvinnor en högre sannolikhet att vara problemspelare.

En annan viktig slutsats är att spelproblem är ett folkhälsoproblem som drabbar många: 18 procent av befolkningen uppger att de har en närstående som har, eller har haft, problem med spel om pengar. Lika många män som kvinnor. Att vara närstående påverkar hälsan, den sociala situationen och ekonomin.

Det blev även tydligt att slumpspel i offentlig miljö, där till exempel spelmaskiner inkluderas, är starkt förknippat med spelproblem och där fanns inga skillnader mellan män och kvinnor som spelar regelbundet. Det var den enda speldomän som var förknippade med problemspelande för kvinnor som spelar regelbundet. Vilket är intressant då slumpspel i hemmiljö var förknippat med lägre risk för män och män inom strategispelsdomänerna hade högre sannolikhet att vara problemspelare. Det kan vara tecken på att slumpspel i hemmiljö inte är så harmlöst för kvinnor och kanske kan den nya vågen av bingo och andra turspel på internet vara en delförklaring. Det kan även vara ett tecken på att kvinnors som bryter normen och spelar traditionellt maskulina spel som strategispel har andra bevekelsegrunder än kvinnor inom traditionellt kvinnliga spel och upplever sitt spelande på ett annat sätt. Många av dessa kvinnor uppgav till exempel att de hade spelat för mer pengar än de hade råd med men de ansåg sig inte ha spelproblem eller skattade sin hälsa sämre än andra medan kvinnor som spelade slumpspel i offentlig miljö hade sämre självskattad hälsa och mer problem.

Vad hoppas du din forskning bidrar med?

Jag hoppas att min forskning bidrar till att visa att vi inte kan generalisera över kvinnors spelande, lika lite som vi kan göra det över mäns. Att spelforskningens positioner flyttats fram och att synen på närstående ändrats. Tidigare har alla studier nästan uteslutet enbart sett närstående som (kvinnliga) makar eller partners och min forskning pekar på att vi måste ha ett bredare grepp.

Vilka kunskapsluckor finns det gällande spelproblem?

Min forskning har utgått från kvantitativa data från stora befolkningsstudier. För att förstå processerna kring genus, hur maskulinitet och femininitet reproduceras och upplevs inom spelfältet behöver vi kvalitativa studier som har genusperspektiv. Jag har sett på domäner av spelande och vi behöver mer kunskap om enskilda spelformer.

Är det något som har överraskat dig under tiden du har sysslat med spelforskning?

Jag har blivit överraskad att könsstereotyperna lever kvar så mycket inom spelområdet och att det finns så få studier som fokuserat på maskulinitet och spel när det är så tydligt att det finns en koppling. Inom alkoholområdet har maskulinitet problematiserats på ett annat sätt.

 Referenser

Här är ett urval av de forskningsartiklar som Jessika har skrivit eller medverkat i:

•          Svensson; J., Romild; U., Nordenmark, M. & Månsdottter; A. (2011) Gendered gambling domains and changes in Sweden. International Gambling Studies 11:2, 193-211

•          II. Svensson, J. & U. Romild (2011) Incidence of Internet gambling in Sweden: results from the Swedish longitudinal gambling study. International Gambling Studies 11:3, 357-375

•          III. Svensson, J. & U. Romild (2014) Problem Gambling Features and Gendered Gambling Domains Amongst Regular Gamblers in a Swedish Population-Based Study. Sex Roles 70:240-254

•          IV. Svensson, J & U. Romild (2013) The concerned significant others of people with gambling problems in a national representative sample in Sweden – a 1 year follow-up study. BMC Public Health 13:1087

Hej spelforskare!

Spel om pengar, , , , , , ,

Det bedrivs en hel del intressant forskning kring spelproblem och spelforskning i Sverige. Därför kommer vi att presentera några forskare och doktorander där de berättar om sin forskning. Först ut är Jakob Jonsson, legitimerad psykolog och doktorand vid Stockholms universitet.

Jakob

Vad forskar du om?

Jag forskar om förekomsten av spelproblem, hur man kan behandla och att förebygga spelproblem. Just nu håller jag på med en uppföljningsstudie inom Swelogs (Stor befolkningsstudie som undersöker sambandet mellan spel och hälsa. Bloggens anm.) där personer som uppgett att de haft spelproblem någon gång i livet följts upp elva år senare. Frågor jag vill ha svar på är: Hur de spelar  idag, i vilken utsträckning har man spelproblem och hur de mår? Vidare vad som förutsäger fortsatta spelproblem.

Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills?

Det viktigaste har nog varit att som medlem i Sten Rönnbergs forskargrupp 1998 vara med att presentera de första resultaten på hur många svenskar som hade spelproblem. Först då började spelbransch, politiker och myndigheter acceptera problemet. Sedan har jag i den statliga nätpokerutredningen kunnat visa att svenska pokerspelare uppskattar och aktivt använder spelansvarsåtgärder som gränssättning och självavstängning. Vidare att de tycks fungera och hjälpa en majoritet av spelarna.

Vad hoppas du komma fram till?

Jag hoppas kunna fördjupa våra kunskaper om spelberoende och vad man kan göra åt problemet på individnivå och samhällsnivå. Som psykolog finns det alltid en risk att individualisera problemet, där insatser på samhällsnivå eller hos spelbolagen kan vara effektivare. Även om sambandet mellan tillgänglighet på spel och spelproblem inte tycks vara linjärt så är tillgänglighet på spel en grundförutsättning för att folk ska få problem med spel.

Vilka kunskapsluckor finns det gällande spelproblem?

Vi har idag en relativt god bild av hur många som har problem med spel och vad som karaktäriserar dessa personer. Det behövs fler behandlingsstudier och inte minst runt stöd till anhöriga. Framförallt saknas det kunskaper förebyggande arbete, inte minst runt spelbolagens förebyggande arbete. Vi skulle också behöva mer forskning med kvalitativ inriktning och även ur ett konsumentperspektiv.

Är det något som har överraskat dig under tiden du har sysslat med spelforskning?

Två saker. Dels att så hög andel som 20 procent av nätpokerspelarna med problem hade sökt hjälp det senaste året. Dels att det är en jämn könsfördelning när det gäller personer i Sverige som utvecklat spelproblem det senaste året.

Kan spelberoende spela kontrollerat?

Spel om pengar, , , , ,

En vanlig fråga från personer som ska påbörja behandling för sina spelproblem är om det finns någon möjlighet för dem att fortsätta spela i någon form. Svaret från terapeuten beror i allmänhet på vilken teoretisk skolning man har. 12-stegs-inspirerade terapeuter är ofta tydliga med att målet med behandlingen bör vara att avstå helt från spelande (Sumitra & Miller, 2005) medan terapeuter med KBT-inriktning i allmänhet tycker att det viktigaste är att patienten själv står bakom behandlingens mål.

Ett explicit avhållsamhetsmål är förstås tydligare och ger patienten ett rakt svar om vad som krävs. Å andra sidan riskerar det att skrämma bort potentiella patienter från att söka behandling och gör att steget att göra en förändring kan kännas oöverstigligt stort (Ladouceur, Lachance & Fournier, 2009).

En ny studie från de kanadensiska spelforskarna Barna Konkolÿ Thege och David Hodgins (2013) indikerar att det går att fortsätta spela på ”oproblematiska spel” när man har nyktrat till från sitt spelberoende. Deras undersökning av 169 problemspelare som nyligen slutat spela på sitt problemspel visade att en förkrossande majoritet, 84 %, fortsatte spela på spel som de själva ansåg vara oproblematiska. Och vid uppföljningsmätningarna ett år senare fanns det inget samband mellan att ha spelat på oproblematiska spel och att återigen ha spelproblem.

De oproblematiska spelen var i allmänhet lotterier eller skraplotter medan spelautomater och kasinospel var de spel som hade varit de problematiska spelen. Kanske är det inte så konstigt att två så olika typer av spel (lotteri jämfört med spelautomater) inte triggar samma destruktiva mönster. På många sätt är ju skillnaderna större än likheterna.

Samtidigt betyder inte resultaten att det är fritt fram att fortsätta spela, i synnerhet inte på det som tidigare har varit ett problemspel. Dessutom ska man ha i åtanke att studien inte inkluderar nätspel, vilket har en allt större andel av spelmarknaden i Sverige. Men eftersom en så stor andel av de före detta problemspelarna fortsatte att spela, trots sina tidigare spelproblem är det frågan om det är meningsfullt att kräva total avhållsamhet?

Referenser

Konkolÿ Thege, B., & Hodgins, D. C. (2013). The ‘light drugs’ of gambling? Non-problematic gambling activities of pathological gamblers. International Gambling Studies, (ahead-of-print), 1-10.

Ladouceur, R., Lachance, S., & Fournier, P. M. (2009). Is control a viable goal in the treatment of pathological gambling?. Behaviour research and therapy,47(3), 189-197.

Sumitra, L., & Miller, S. C. (2005). Pathologic gambling disorder. Postgrad Med, 118, 31-37.

Fler spelberoende med nya DSM

Spel om pengar, , , ,

En ny studie (Petry, Blanco & Grant, 2014) visar att andelen personer som får en spelberoendediagnos förmodligen kommer att öka i och med den femte versionen av diagnosmanualen Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) tas i bruk. Manualen kom förra året och diagnosen bytte klassificering från kapitlet med impulskontrollstörningar till beroendekapitlet.

Lite i skymundan förändrades även diagnosens innehåll. Tio diagnoskriterier har blivit nio och antalet kriterier man måste uppfylla har minskats från fem till fyra. Kriterierna upptagenhet, ekonomomiskt beroende, abstinens, kontrollförlust, flykt, tolerans,  jaga förluster, lögner och sociala konsekvenser finns kvar medan kriminalitets-kriteriet ströks.

maffia

Studien har undersökt hur många som skulle få diagnosen spelberoende (disordered gambling) om man använder fyra diagnoskriterier jämfört med fem. Det visade sig att praktiskt tagit ingen upphörde att få diagnosen när man tog bort kriminalitetskriteriet, men att nästan dubbelt så många, 0,27 istället för 0,16 procent, då uppfyllde tillräckligt många kriterier för att få diagnosen.

Författarna konstaterar att det har funnits vissa farhågor att förändringen gör att en kvalitativt viktig aspekt av spelberoende går förlorad. Kriminaliteten ses som en uttryck för den desperation som spelberoende leder till, en desperation som är annorlunda än vad som är fallet vid andra beroendediagnoser. Kanske får vi fler personer med diagnosen men en sämre förståelse för vad den innebär.

Referenser

Petry, N. M., Blanco, C., Jin, C., & Grant, B. F. (2014). Concordance Between Gambling Disorder Diagnoses in the DSM–IV and DSM-5: Results From the National Epidemiological Survey of Alcohol and Related Disorders.

Vägar till spelberoende

Spel om pengar, , , , ,

Det finns många delförklaringar till varför personer hamnar i spelberoende. Spelandet kan vara spännande och roligt, man kan vilja glömma vardagen eller man har lärt sig att spel är ett möjligt sätt att utöka inkomsterna på. Forskning kring spelberoende spänner från mikroskopisk neurokemisk nivå till övergripande kulturella föreställningar om tur och lycka.

En av de mer inflytelserika modellerna för att förklara hur man utvecklar spelberoende är den så kallade Pathways-modellen (Nower & Balzynski, 2002). Den går ut på att personer med spelproblem kan delas in i tre undergrupper vars spelproblem skiljer sig åt: de antisociala och impulsiva spelarna, de känslomässigt sårbara spelarna och de inlärda spelarna.

pathways

På många sätt finns det stora likheter mellan grupperna. Spelens tillgänglighet och utformning påverkar alla tre grupper, precis som benägenheten att spela för allt summor, att jaga förluster och det faktum att spelandet är ett inlärt beteende. Dessutom är det inga större skillnader i vilka konsekvenser spelandet får: det är ungefär samma kökkenmödding av ekonomiska och sociala konsekvenser oavsett viken subgrupp man tillhör.

De stora skillnaderna ligger istället i hur man har hamnat i spelberoende och vad det fyller för funktion att fortsätta spela. De antisociala/impulsiva och de känslomässigt sårbara spelarna har fått spelproblem som ett resultat av bakomliggande biologiska (läs: antisociala personlighetsdrag och impulsivitet) och känslomässiga (läs: depression och ångest) sårbarheter. De inlärda spelarna har istället ingen annan allvarlig bakomliggande psykiatrisk problematik som förklarar spelproblemen. Däremot kan spelandet och dess konsekvenser ofta leda till psykiska problem som depression och ångest.

Modellen har betydelse för hur vi ser på spelproblem och beroende, men även för hur vi borde arbeta med behandling av personer med spelproblem. Dels innebär modellen att personer med spelproblem inte nödvändigtvis uppfyller de ofta tänkta kriterierna på beroende: abstinens och kontrollförlust. Dels blir riskfaktorer för att utveckla spelproblem och optimal behandling för problemen personspecifika, trots att problemen kanske yttrar sig på samma sätt individer emellan. Det gör det lite mer förvirrande för oss som forskar och lite krångligare för behandlare, men förhoppningsvis kan det bidra till att prevention och behandling kan skräddarsys åtminstone litegrann för individens behov.

Referenser

Blaszczynski, A., & Nower, L. (2002). A pathways model of problem and pathological gambling. Addiction, 97(5), 487-499.